[141101] 
Svenskarna har varit snabba på att ta till sig teknik som är knuten till Internet. Det twittras, bloggas och chattas lite varstans i stugorna. Men med e-boken har det hittills gått trögt.
Det har aldrig varit enklare att skriva och ge ut sin egen bok. Konsten att paketera boken är ännu ett hinder, men snart kommer nog automater för det steget också. Välj pappersstorlek och något sidalternativ, swisch så kommer boken ut. Eller än enklare, skriv ett manus, swisch ligger den på plats på nätet som e-bok.
Med några få undantag hamnar de flesta egenförfattare i kategorin Den långa svansen. Där restupplagor och egenutgivare med närmast obefintlig försäljning kan hitta sina läsare. Finessen med Den långa svansen är att alla små bäckar tillsammans kan står för en betydande del av bokläsandet.
Så ser den optimistiska bilden ut och kanske gäller den för böcker som produceras på papper. Med e-boken går det fortfarande lite trögare i Sverige. SOM-insitutet har nyligen börjat titta på fenomenet så de har kanske inte så mycket att säga om trender.
Forskarna Annika Bergström och Lars Höglund konstaterar att både besökandet på folkbiblioteken och läsandet av pappersböcker minskar, om än svagt. Det kan vara orostecken i tiden för de bägge stadsbiblioteken i Stockholm och Göteborg som byggs om eller just har blivit det. Tänk om dessa bibliotek går samma öde till mötes som Göta kanal. Redan innan den blivit klar kunde man se att tåget skulle bli framtidens transportmedium. Låt oss hoppas att detta inte ska bli verkligheten för biblioteken, utan att de hittar nya vägar att utföra sitt grunduppdrag att medverka till att stärka demokratin i samhället.
Jämfört med Storbritannien och USA är e-boksläsandet lägre i Sverige, men vi kan räkna med att bokläsandet i den formen kommer att öka. Ser man till utvecklingen av lån av e-böcker genom biblioteken började den runt 2002 med en i början svag ökning för varje år. 2013 var lånen fler än 1,5 miljoner och kuran som beskriver ökningen liknar en exponentiell utveckling. Tendensen är med andra ord att vi vänjer oss alltmer vid att läsa bok på en läsplatta av något slag.
Tillgången till läsplatta är ojämnt fördelad. Lite grovt uttryckt sjunker den med stigande ålder. Däremot tycks inte utbildning eller kön ha någon betydelse. Annars är bilden ofta att det är yngre och välutbildade som tar till sig den nya tekniken först. Däremot finns tendenser till ökade klyftor på ett annat plan. E-boksläsandet är större bland dem som oftare besöker ett bibliotek än andra.
Kanske ska man försöka se bokläsandet som en differentierad kulturform? Bok på papper och elektroniskt behöver inte utesluta varandra. E-boken fungerar utmärkt på små utrymmen, som vid resor av olika slag där man vill begränsa sitt bagage. För små barn kan det fysiska kontakten med boken vara viktig. Och i sängen, ja här varierar stilarna.
