[140801] 
Sedan 1986 genomför SOM-institutet våra attityder till samhälle och medier. Men de är inte ensamma och intresset för att medverka är sjunkande. Forskarna har kanske anledning att oroa sig för den egna framtiden?
Forskarna i SOM-institutet ställer onekligen många intressanta frågor om tillståndet i Sverige. Runt midsommar publicerades den undersökning som gjorden under förra hösten, 2013. Vi ställs inför frågor som i bearbetat skick bland annat blivit kapitlen”Vad gör ett liv meningsfullt?”, ”Politiska konsekvenser av politisk oro”, ”Medieförtroendet i nytt medielandskap” och ”Sverigedemokraternas sympatisörer”.
1986 behövdes en enda undersökningsenkät men med åren har frågeställningarna vuxit. Blir frågorna att besvara alltför många så närmar sig svarsfrekvensen rimligen noll. Vid den senaste undersökningen gjorde man därför fem olika delundersökningar. Man räknar med att det tar en knapp timme att besvara alla frågor. Trots detta konstaterar forskarna att benägenheten att medverka är avtagande och ligger nu runt 50 procent. Då reses naturligt nog frågan om hur trovärdiga undersökningarna blir?
Under tidigare år har varje årsrapport avslutats med en redovisning av enkätformulären. I årets rapport saknas dessa och har istället ersatts med en metodredovisning av Frida Vernersdotter, som är samordnare av undersökningen. Hon beskriver hur arbetet går till och hur man måste göra ett antal påminnelser till flera av dem som valts som statistiskt urval av befolkningen. Processen från att göra urvalet till att stänga butiken för bearbetning av svaren är flera månader lång.
Attitydförändringen vad gäller intresset att delta i undersökningen kan avläsas på olika sätt. Ett är hur undersökningen har presenterats. Under de första åren anspelade man på vikten av varje enskild persons svar för att undersökningen skulle bli av högkvalitet. Idag trycker man få den personliga vinningen och möjligheten att göra sin röst hörd. En svängning från samhälle till individ, vilket också ligger i linje med den borgerliga Alliansens förda politik. Det visade sig dock att detta inte fått något genomslag för viljan att medverka i undersökningen.
Så hur kan man då angripa problemet med det sjunkande intresset att medverka i alla dessa undersökningar som görs idag? På SOM-institutet har man tillsatt två doktorandtjänster med inriktning mot att studera hur man ska kunna behålla kvaliteten i den statistiska undersökningen när svarsfrekvensen sjunker. Gissningsvis kan detta få effekt på SOM-undersökningen redan innan doktoranderna blir färdiga.
Med tanke på att det tar en knapp timme att besvara frågorna finns en annan effekt som man skulle kunna undersöka, nämligen i vilken grad ordningen på frågorna påverkar utfallet. Om vi utgår från att alla frågor inte engagerar den svarande personen, kan det vara svårt att hålla koncentrationen i närmare en hel timme. Går jag till mig själv kan därför svaren mot slutet bli mer slappa och kanske helt andra än om frågorna låg i början. Skillnader i svar skulle ge anledning till en annan reflektion av undersökningen än den som ges av statistiska standardavvikelser.
