[131201] 
Internet ändrar vårt sätt att kommunicera med andra och i förlängningen förändras hela samhället. Det gäller att hålla tungan rätt när siffror ska förklara vad som händer.
Digitaliseringen av snart sagt allt i samhället är inte bara ett enkelt generationsbyte av teknik, som övergången från vinyl till CD-skivor – där mycket tycktes vara som tidigare, bara lite annorlunda. Det internet vi känner idag är väsensskilt från vad det var för bara tio år sedan, skriver Annika Bergström i SOM-undersökningen 2012 om internetanvändningens kontexter.
Om vi går tillbaka till mitten av 90-talet var det normalt en dator i varje hushåll. Den datorn var stationär med modemanslutning till internet. Vi tvingades att välja om telefonjacket skulle användas till telefon eller internet. Idag har två hushåll av tre har flera datorer, oftast med trådlös och samtidig uppkoppling till nätet. Mer än hälften har dessutom en extra smart telefon.
Det flitiga nätanvändandet har ökat starkt i alla åldersgrupper sedan SOM-institutet började mäta detta. Storkonsumenter som åldersgruppen 16–19 år har ökat från 5 procent till idag 94 procent. Ser man på hela befolkningen är det idag 77 procent som använder internet dagligen eller flera gånger i veckan.
Ekonomi har som vanligt betydelse men blir allt mindre avgörande för våra uppkopplingsvanor. Högutbildade använder nätet mer än lågutbildare. Det återspeglar nog att nätanvändningen i arbetet är vanligare i den första gruppen. Ju äldre vi är, desto tydligare syns klasskillnaderna vara för nätanvändandet. Annika Bergström konstaterar samtidigt att oavsett utbildningsnivå, familjeklass, förvärvsposition och hushållssammansättning är ålder och umgängesvanor de faktorer som i högst grad förklarar internetvanorna i åldersspannet 16–85 år.
Vad gör vi då när vi är uppkopplade? Sett till hur hela befolkningen använder nätet för nytta dominerar informationssökning och lika ofta skickar vi e-post. Något färre tar del av nyheter i någon form och än färre gör bankärenden. Alla dessa har haft en ungefär lika stark ökning sedan detta började mätas i 2005 års undersökning. Går vi till nöje på nätet har sociala medier med start i 2009 års mätning parkerat på främsta plats. Vanan att använda nätet för att titta på TV har också ökat starkt till idag 26 procent. Men fortfarande dominerar nytta över nöje.
När frågan ställs i olika åldersgrupper om hur många användningsområden de använder nätet minst en gång i veckan blir jag dock lite förbryllad. Inte för att gruppen 20–24 år är flitigast följd av 16–19-åringar och därefter allt mindre ju äldre vi är. Det som förbryllar är att män och kvinnor i genomsnitt bara är flitigare än 50-plussare. Det låter osannolikt i mina öron med tanke på att de yngre åldersgrupperna är mycket flitigare. En titt på åldersfördelningen i landet visar att ålderspyramiden smalnar av svagt med stigande ålder. Det här resonemanget kan förstås vara svårt att följa, men min poäng är att en snittsiffra för hela befolkningen måste ta hänsyn till åldersfördelningen i hela befolkningen. Det blir komplicerat ibland med tabeller när så många osynliga parametrar är inblandade.
