Det handlar om djärva bearbetningar och teater i det intima formatet. Två föreställningar att hinna fånga mot slutet av spelperioderna och samtidigt insupa känslan av ett teaterkollektiv som envist klamrar sig fast i en rivningshotad byggnad utmed ”Teaterstråket” mellan Järntorget och Masthuggstorget. Ungefär som hela det svenska kulturlivet nu kämpar för sin fortlevnad i gott sällskap med demokratin. Läs mer
Jodå, den håller fortfarande eller ska man säga: Igen!, nobelpristagaren Dario Fos politiska fars från 1970-talets mitt om hur tidens ekonomiska kris i hans hemland Italien drabbade breda folklager med rejält höjda boende- och livsmedelspriser. Nu slår Göteborgs Stadsteater ett slag för en avgiftsfri kultur genom att sätta upp pjäsen på nytt mot valfri avgift från 0 till 500. Biljetterna tog snart slut och fredagens premiär bjöd på skrattfest av en drömbesättning. Och tajmingen av pjäsvalet är inte fel. Läs mer
Det purfärska svenska förlaget RAND öppnar sin utgivning med en riktig godbit. En stark roman med smakfullt omslag och en författare som väcker intresse, trots att han inte publicerat sig på svenska sedan 1954. Alfred Hayes är mest känd som textförfattare till låten Joe Hill, insjungen av bland andra Joan Baez och Paul Robeson, vars text är en dikt som Hayes publicerade på 1930-talet, eller som manusförfattare till klassikern Cykeltjuven och många andra omtalade filmer och teveserier. Läs mer
Kanske är grundfrågan; vad är ett hem? Svaret skiftar säkert beroende på vem man frågar, men jag gissar att det för de allra flesta är något av stor vikt. Att människor av olika anledningar flyttat från ett land och dess kultur till ett annat ofta känner ett ”mellanförskap” är känt; man är inte fullt ut hemma vare sig där man nu bor eller i sitt födelseland. Många flyttar tillbaka till hemlandet efter ett antal år, men mycket är sig olikt, man känner inte igen sig. Man riskerar även att tappa sitt modersmål utan vardaglig kontakt med det, och att lära ett nytt språk i vuxen ålder är inte helt lätt. Läs mer
Det är en sann gåva till Göteborgsoperans danspublik att återkomma med Kenneth Kvarnströms tekniskt fantasirika, roliga och luftiga dansverk 12 songs med sångerskan Ane Brun och dirigenten Hans Ek. Att därtill få ännu ett nytt verk, ima, av koreografen Sharon Eyal blir sammantaget till en mäktig upplevelse av den samtida danskonstens oanade möjligheter och konstnärliga rikedom. Läs mer
Jag läste med stor behållning Therese Bohmans Aftonland och, inte minst, succéromanen Andromeda från häromåret. Båda drevs av hur mångbottnade karaktärer fick sin komplexitet gradvis utvecklad i en stillsam men intrikat berättelse med massor av undertext och glimrande skildringar av såväl geografiska som sociala miljöer. Det senare återkommer i Sanningsberget, men annars är detta en annorlunda roman. Läs mer
”… jag visste inte vad jag gjorde fast jag planerade det …”
Man tänker på de gamla grekiska dramerna, eller något som hände på Romartiden bland galna kejsare. Det är som en saga, och ändå är det en groteskt realistisk verklighet som hänt i just verkligheten, även om man inte fattar eller vill att det ska vara sant. Läs mer
