Trygg och säker stad är temat för detta nummer av Alba. Trygg och säker värld är temat för den stora debatt som rasar just nu i EU och USA. Det handlar förstås om kampen mot terrorismen.

Den internationella allians mot terrorism som bildades efter attackerna den 11 september är unik och kanske kan samarbetet långsiktigt leda till en ny världsordning med ett större globalt ansvar och ett stärkande av internationella organisationer som FN. Arbetet mot en permanent internationell krigsförbrytardomstol har också tagit ny fart. Efter många års diskussion beslöt man i Rom 1998 att upprätta historiens första permanenta tribunal för att ställa till svars krigsförbrytare som gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten. När 60 stater har ratificerat stadgan kan domstolen börja arbeta och vi är snart där. Kanske kan EU också förmå USA att övervinna sitt motstånd och ratificera statuten. Om Usama bin Laden grips vore det naturligt att ställa honom och hans medbrottslingar inför denna tribunal.

Kampen mot terrorismen bör föras på många plan. Det handlar om långsiktigt samarbete för att undanröja grogrund för terrorism och fanatism. Många stora konflikter kräver ett globalt engagemang för att kunna lösas (t.ex. Mellanöstern, Kashmir, Tjetjenien etc.). Här har den internationella alliansen, i samarbete med t.ex. FN, WTO m.fl, en viktig roll att fylla i att arbeta för fred, försoning och en rättvisare ekonomisk världsordning. Men givetvis krävs också omfattande polis och underrättelsesamarbete. Inom EU har arbetet gått snabbt för att ta fram en handlingsplan för att bekämpa terrorismen. Det handlar om just polis- och underrättelsesamarbete, om frysning av terroristers tillgångar och samarbete mellan rätts- och åklagarväsende.

I handlingsplanen ingår också gemensamma arresteringsbestämmelser och harmonisering av straffsatser för terroristrelaterade brott. En gemensam definition av terrorism förbereds också, något FN har misslyckats att komma överens om i flera decennier. Det nära samarbetet är viktigt och angeläget. Givetvis måste fransk och spansk polis samarbete för att komma åt ETA-terrorister som rör sig mellan de två ländernas gränser. Självklart att det viktigt att inte vissa länder möjliggör för stora kriminella nätverk att sätta in svarta pengar på en bank. Tyvärr måste nog även enskilda medborgare ge avkall på vissa delar av den personliga friheten och finna sig i hårdare kontroller i samband med flygresor osv. Men med rädslan som grund motiveras långtgående inskränkningar i den personliga integriteten.

Men i ivern av att skapa gemensamma definitioner och harmoniseringar går EU-länderna allt för hastigt fram. Konsekvenserna är långt ifrån färdigutredda och definitionerna riskerar att bli allt för töjbara. I den första listan på terrorrelaterade brott fanns även bilstölder med och vanliga demonstranter och Greenpeaceaktivister riskerade att bli terroriststämplade. Förslaget att lämna ut brottslingar till andra länder behöver också granskas noggrannare, särskilt när det gäller handlingar som är ett brott i ett land men inte i ett annat.

En del av åtgärderna är ogenomtänkta, andra direkt rättsvidriga. I USA vill president Bush införa möjligheten att hålla militärrättegångar utan insyn och möjlighet till att överklaga. Det är en helt extraordinär åtgärd som bara använts i krigstider. I Storbritannien har regeringen drivit igenom att polisen skall kunna hålla personer som misstänks för terrorism häktade i princip på obegränsad tid, något som torde strida mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Protesterna har inte låtit vänta på sig - enskilda, advokatsamfund, människorättsaktivister och olika opinionsbildare har protesterat kraftigt. Europaparlamentet har uttryckt mycket stora betänkligheter mot en del av de förslagen, inte minst mot den lista på misstänkta personer vars tillgångar omedelbart skall frysas. Listan kommer från USA och den innehåller inga bestämmelser om beviskrav, överklagandemöjligheter eller s.k. solnedgångsparagrafer, dvs. bestämmelser om när listan eventuellt upphör att gälla. En svensk förening, al Barakaat, har drabbats av listan. Det är en slags bankverksamhet där somalier i Sverige kan skicka pengar till sina anhöriga i Somalia. Denna bankverksamhet misstänks gå till Al Qaida men beslutet i Sverige att frysa deras ganska begränsade tillgångar har väckt stor upprördhet. Som utomstående är det svårt att bedöma om det ligger någon sanning i påståendet att pengarna går till Al Qaida men nog borde man kunna kräva bevis. Och vilka garantier för upprättelse finns om det bygger på ett misstag?

EU:s justitieministrar skall samlas den 6 och 7 december för att fatta beslut om det föreslagna handlingsprogrammet. Kanske tar ministrarna åt sig av kritiken och är sparsamma med att fatta ogenomtänkta beslut. Vår egen justitieminister har uttryckt tveksamhet till flera av förslagen och förhoppningsvis orkar han stå emot även om trycket blir hårt. Även andra länder är oroliga. Justitieministermötet lär bli stormigt eftersom detta är frågor där det måste råda enhällighet mellan medlemsländerna.

Flera EU-länder har också kritiserat USA, nu senast Spanien som uppgivit att de vägrar lämna ut ett antal gripna medborgare som finns i landet och som misstänks för inblandning i flygattackerna i New York. De kommer inte att lämnas till USA om de riskerar att dömas i en militärdomstol och de kommer inte att lämnas ut om de riskerar dödstraff. Inget europeiskt land lämnar ut fångar till länder som tillämpar dödsstraff.

Terrordåden i USA har chockat en hel värld. Naturligtvis måste vi alla samarbeta för att utrota terrorismen och dess grogrunder. Internationella brottssyndikat av Al Qaidas typ ligger långt före polisen när det gäller att operera över gränserna och självfallet måste polisen ges bättre möjligheter till internationellt samarbete och spaning. Världen blir aldrig den samma efter den 11 september. Allt fler skriker på övervakningskameror, buggning, register och hårda tag. En liten del av detta måste vi kanske acceptera för att kunna leva i en trygg och säker värld. Men kampen för att försvara det öppna samhället kan inte ske genom kraftiga frihetsinskränkningar.

CECILIA MALMSTRÖM
2001.11.29

Not 1. Folkpartiets landsmöte röstade den 21 okt med stor majoritet för att homosexuella par ska få lov att prövas som adoptionsföräldrar.

Not 2. Besök gärna Cecilias hemsida

Not 3. En grupp liberaler från olika länder i europaparlamentet arbetar för ett öppnare EU från en egen hemsida