En viktig del av de globala städernas attraktionskraft ligger i deras nöjesliv och nattliv och på så sätt också i deras makt att diktera förändringen av kulturella beteenden. Men också mindre och medelstora städer tar upp kampen om the night life economy med de globala metropolerna och lanserar sig som partystäder, casinostäder, pubstäder osv. Ett starkt vapen här är de nya, relativt konsumtionsstarka studentbefolkningarna i kombination med hanterliga urbana strukturer där nöjesstråk och nattliv kan planeras in.

Ålborg i Danmark, liksom Bergen i Norge eller Åbo i Finland är små städer med intensivt nattliv och studentliv - och samma sak gäller det något större Göteborg. De konkurrensfördelar sådana glokaliserade minimetropoler har gentemot de verkliga metropolerna är förstås att de är billigare, tillgängligare och mindre snobbiga än de globala metropolerna och erbjuder en lokalfärg och ett folkliv som ibland på ett trivsamt sätt avviker från global mainstream. Samtidigt visar flera studier att när dessa framgångsfaktorer övertas av planerare och företagare så är ofta det första de gör att snabbt försöka ta attraktionskraften av daga genom att ödelägga det lokala nattlivets egenvärden (se den grafiska framställningen i slutet av artikeln).

En stad som på många sätt liknar Göteborg, med dess tradition av skeppsbyggnad, rederiverksamhet, fiske, fotboll och "folklighet" är Newcastle upon Tyne i Storbritannien. Där har det gamla proletära nattlivet på "The Bigg Market" omgestaltats under ett par decennier i takt med att Newcastle har gentrifierats och mer och mer förvandlats till högteknologiskt centrum och studentstad.
Här hamnade den kanadensiske sociologen Robert G. Hollands under 1980-talet och hans stora insats är just att ha lyft ungdomars utsatta liv i storstädernas nattliv till ett särskilt vetenskapligt område i böcker som Friday night, Saturday night. Cultural identification in the post-industrial city (1995) och nu senast (tillsammans med Chatterton), I (ange titel…..

- Alla städer har olika bakgrund, säger Robert Holland vid ett möte i Göteborg som ordnats av Göteborgs universitet i samarbete med Göteborgs kommun, som en av upptakterna till ungdomsfestivalen TUGG. Metropoler som Paris och London har alltid varit centrala nöjesplatser. Det nya är att många mindre städer har utvecklats till nöjescentra på bara 20 år. Nattlivsekonomin har blivit starkare.

Hur förhåller sig ungdomar till dagens förändrade nattliga landskap? När Hollands för tiotalet år sedan inledde sin forskning möttes han ofta av ironiska kommentarer bland forskarkolleger och han blev utskrattad i medierna. Då ansågs det vara på gränsen till suspekt att intressera sig för nattlivets kopplingar till promiskuitet, våld och droger. Men med tiden har kopplingarna till stadens trygghets- och säkerhetsaspekter blivit tydligare och politikerna har förstått att ett attraktivt nattliv kan vara en stark konkurrensfaktor om man ska kunna attrahera studenter, företag och arbetskraft. Så att från att ha varit en outsider i forskningsvärlden har Hollands forskning blivit såväl vetenskapligt legitim som en del i Newcastles lokalpolitik.

- När varven försvann ändrades grunden för identitetsskapandet, säger Robert Holland. Traditionellt har familjen och arbetet varit grunden för detta. Men med innerstadens omvandling har hemmets betydelse minskat. Och identiteten i produktionen och det egna arbetet har ersatts av en konsumtion av flera möjliga identiteter.
En tydlig förändring är också unga kvinnors ökande deltagande i nöjeslivet. Tidigare satt de flesta isolerade i hemmet, men de festar idag ofta tillsammans med väninnor. Och när kvinnorna nu går ut i grupp handlar intresset inte i första hand om sökandet efter fast eller tillfällig sexuell partner, utan mer om kamratgruppen i sig.

Vilket säkert kan vara provocerande för mången ung man.
Robert G. Hollands använder ett nytt begrepp för att förklara de förändrade sociala mönstren i umgängeslivet, från riter till ritualer. Post adoloscence kallar han det, en förlängning av tonårstiden in i det unga vuxenskapet. Det innebär bland annat att äktenskap blivit något som kommer senare i livet. Arbetslivet var tidigare präglat av diverse riter som präglade identiteten. Man var bunden av den kultur som etablerats kring arbetet. Idag handlar det mer om att pröva de olika identiteter som stadskulturen medför.
Den nya livsstilen kostar förstås en del pengar och i snitt en tredjedel av ungdomarnas privata budget går till nöjeslivet - även för de många arbetslösa. Snittåldern i den undersökta gruppen av förvuxna tonåringar är 25 år och en stor andel bor fortfarande kvar i föräldrahemmet.

Vad är det som driver dessa ungdomar in till stadens centrum och dess nöjesliv? I Robert Hollands undersökning handlar det i första hand om "psykologiska aspekter" (73 procent) och att umgås med vänner (62). Däremot är det inte lika viktigt att gå ut för att supa sig full (35) eller att dansa och lyssna till musik (25), än mindre att försöka träffa någon av det motsatta könet (18).
Traditionellt har nattlivet i Newcastle utspelat sig i trakterna runt Bigg Market, där the 24 hour city började utvecklas under 1990-talet, i skärningspunkten mellan arbetarklasstraditioner och postmodernitet.

Vad vi ser idag är en decentrering och specialisering av nöjeslivet: geografiskt flyttar dess centrum österut, ut mot havet till studentområden och nyrika områden som Jesmond och Quayside. Och socialt blir det allt mer stratifierat och chict. Arbetarklasspuben ersätts av vinbarer och "stilbarer" och en mängd olika klubbar riktade till olika livsstilar och smaker. "Just the core of hard drinking lads and lasses is left at Bigg Market" säger en typisk "post adolescent" newcastlebo till The Guardian om förändringarna i Newcastle. I marginalerna utvecklar sig ett alternativt och marginellt nattliv som är extremt lokalt orienterat och interaktivt, och samtidigt riktat mot globala alternativtrender.

Som rumsligt, tidsligt och socialt fenomen beskriver Hollands den här förändrings-och reproduktionsprocessen utifrån hur nattlivet produceras, regleras, konsumeras och lokaliseras i rummet:

Och den lärdom man kan dra av detta är väl att glokaliseringen av nattlivet för Newcastles del på mycket kort tid kommer att leda till att de globala och nationella märkena kommer att ta over stan: den kommunala planeringen är inriktad på att överlåta de strategiska lägena till internationella bar- och restaurangkedjor, man bygger fler och fler övervakade köpcentra och den trygghet och säkerhet som gentrifieringen av nattlivet sägs medföra, den visar sig vara en chimär. Det var i den bullriga lågprisgemenskapen på the Bigg Market som tryggheten fanns, inte i de TV-övervakade luftkonditionerade mainstreamade nöjesplatser som nu byggs.

2003.10.23