| |
- Världen är full av röster
och allt fler tar sig ton. Men allt fler upplever sig tala i
öknen. Så drastiskt sammanfattar bibliotekarien Ingrid
Atlestam bibliotekens relation till internet. Inte bara kultur
och marknad ligger i vågskålen. Även demokratin
finns där.
- Internet och biblioteken är gemensamma
arenor för folk, men det finns stora skillnader mellan dem.
Biblioteken skapas av lokala kulturer, medan internet är
västerländsk kultur. Det vill säga nordamerikansk.
Internet är i stor utsträckning osorterad, medan det
biblioteken har att erbjuda har genomgått en urvalsprocess,
menar Ingrid Atlestam.
Hon pekar på att Storbritannien medvetet använder
biblioteken för att öka integrationen i samhället.
I Sverige däremot är inställningen tvekande. Hur
kan exempelvis biblioteken användas i det offentliga samtalet?
Vad kan vi göra för att motverka kommersialismens negativa
krafter?
- Demokrati förutsätter att valmöjligheterna är
kända. Jag skulle vilja bygga upp informationssystem som
är fristående från politisk styrning, utropar
Atlestam från Journal2002:s monter.
Lennart Wettmark är gymnasiebibliotekarie och ser dagligen
att om eleverna inte får stöd blir konsekvensen att
de förbiser det rikhaltiga material som finns i kulturtidskrifterna.
Många bibliotek har inte råd att köpa in tidskrifterna,
vilket naturligtvis bidrar till att de missar dem. Kanske har
de istället tillgång till Mediearkivet eller Presstext.
Resultatet blir att elevrna erbjuds en verklighet filtrerad genom
journalister.
- Det är angeläget att biblioteken kan erbjuda ett
kraftfullt verktyg för att få tillgång till
det avantgardistiska innehåll som finns i kulturtidskrifterna,
både aktuella nummer och äldre. Det är viktigt
för demokratin att de uppmärksammas bättre.
Även biblioteken
är hotade av
den kulturpolitiska utvecklingen. Det hålls internationella
förhandlingar om handel med tjänster inom WTO (World
Trade Organization. Det speciella avtalet om handel med tjänster
kallas GATS (General Agreement on Trade in Services). Det är
märkligt tyst om dessa förhandlingar, som kan få
politisk betydelse för stora grupper i samhället.
En stor del av tjänsteproduktionen har hittills varit samhälleliga
uppköp via skattemedel. I stora drag handlar GATS om att
vidga dessa tjänster till marknaden. Lars-Olof Karlsson
från Attack är kritisk till den allmänna trenden
att makt flyttas över från det politiska systemet
till marknaden, vilket detta är ett uttryck för.
Kjell Nilsson från Bibsam bevakar utvecklingen av förhandlingarna.
Han oroas över att de enskilda länderna i EU kan komma
att bli överspelade av EU om denna går in som part
i förhandlingarna. USA och Japan vill införa biblioteken
i förhandlingarna. Även den lukrativa högre utbildningen
är en trolig framtida verksamhet som dras in i förhandlingarna.
Från svensk sida har man anmält intresse av att förhandla
om onlinetjänster, som idag ser ut att kunna bli en stark
svensk produkt. Ministrarna Marita Ulfskog och Leif Pagrotsky
ser däremot inga hot mot biblioteken.
Vad skulle kunna hända om biblioteken blir konkurrensutsatt
och hamnar på marknaden? Kjell Nilsson tror att kvaliteten
skulle urholkas när det offentliga förlorar inflytande
över biblioteken. Kvalitetskrav skulle också kunna
uppfattas som handelshinder.
- Min rekommendation är: var inte lugn, som ministrarna
uppmanar oss att vara. Slå vakt om det offentliga bibliotekssystemet
genom att hålla biblioteken utanför GATS!
Tjänstehandeln har blivit hårdvaluta på marknaden.
För ett år sedan minskade exportvolymen av varor något,
medan exporten av tjänste ökade med 18 procent. Globalisering
och demokrati visar sig vara ett omaka par. Förhandlingarna
är hemligstämplade, vilket gör det svårt
att påverka dem med en offentlig debatt. En röst i
publiken hävdade dock att det finns en kanal till förhandlingarna
genom länsstyrelserna, som är representerade i EU:s
regionkommission. Ta kontakt med dem, blev stridsropet.
Konsten har sedan
länge levt på understöd
av olika slag. Nu vill alltfler överföra konsten till
marknaden istället. Är detta ett hot, undrade förre
utbildningsministern Carl Tham på ännu ett internationellt
inriktat seminarium. Frågan besvarades av chefredaktören
för tyska prestigetidningen Die Zeir, Michael Naumann.
Naumann tog ett exempel med litteraturen. I Tyskland och Österrike
är det fast pris på böcker. Man har en livlig
bokutgivning och många bokhandlar. Samtidigt har de mindre
boklådorna möjligheter att överleva under rådande
villkor. Böcker är 20 procent dyrare i USA. När
priset släpptes fritt i England ökade priset med 15
procent på ett år. När marknaden släpps
fri riktar förlagen sitt intresse mot bestsellers.
- Men det finns bara 80 stycken i hela västvärlden
som kan betraktas som en säker investering, hävdade
Naumann. Resultatet blir att alla andra böcker blir dyrare.
Det är förstås bra för dom som bara läser
bestsellers. Detta har man inte förstått inom EU:s
kommission. Där har man t.o.m talat om volymer i termer
av vikt när man diskuterat kulturpolitik! Som om man kunde
jämföra olika böckers kvalitet efter hur tunga
de är.
Förre kulturredaktören på
DN, Arne Ruth, menade att fasta bokpriser bidrar till att antalet
författare blir högre. Det måste finnas stöd
för att upprätthålla ett sådant system,
speciellt i ett litet språkområde som Sverige.
2002.09.19
|
