- Finns det inte ett statligt stöd till webbtidskrifter om tre år innebär det ett väldigt misslyckande för svensk kulturpolitik.
Det anser David Karlsson, ordförande i Statens kulturråds referensgrupp för kulturtidskrifter.
Men han erkänner att arbetet för att komma fram till någon form av lösning går långsamt.

- Det har gjorts utredningar, men såvitt jag vet har det inte kommit några konkreta förslag. Man verkar allmänt vara överens om detta är svåra frågor. Men det borde inte vara så svårt.

Snarare verkar det vara den politiska viljan som saknas.

Vikten av dagstidningar är de flesta eniga om och presstödet till dagstidningar är mindre ifrågasatt än på länge. Tidskriftsstödet är verkningsfullt.

- Det är på 20 miljoner kronor per år och för det får man en imponerande mångfald. Det rör sig alltså inte om några väldiga belopp. Om lika mycket pengar satsades på webbtidskrifter skulle vi få en enorm vitalitet och mångfald i Sverige, tror David Karlsson.

Men ingen stark grupp driver just nu kravet på stöd till webbtidskrifterna.

- Dagstidningarna har starka lobbygrupper. Det har inte kulturtidskrifterna och webbtidskrifterna saknar alla former av organiserade påtryckningar, menar David Karlsson.

Något han egentligen inte heller tycker skulle behövas.

- Politiker borde kunna fatta beslut utifrån egna klokskap och inte vara beroende av lobbyister.

Att ge ut en webbtidskrift innebär mycket jobb utan någon form av ersättning. Och så lär det förbli så länge inte staten griper in. För någon möjlighet till andra inkomstkällor syns inte till inom åtminstone överskådlig framtid.

- Kraschen för dot.com-företagen visade att det var mycket svårare att tjäna pengar på nätet än vad många trott. Och om kulturtidskrifterna på nätet skulle försöka bli kommersiella så kommer de automatiskt att bli något annat än just kulturtidskrifter. Jag känner inte till ett enda exempel på ett projekt som varit både kommersiellt och publicistiskt lyckat, funderar David Karlsson.

"Webbstöd" har diskuterats länge. Om man nu kan använda ordet länge i denna bransch. Men någon lösning verkar inte vara på gång trots att Socialdemokraterna inför valet lovade en ökning av kulturbudgeten med 250 miljoner.

- Det borde vara intressant med många opinionsbildare i samhället. Webbtidskrifter har betytt mycket för information, kommunikation och politisk diskussion. Därmed också för demokratin. Det borde vara viktigare än frågan om distributionen sköts via nätet eller med papper, tycker David Karlsson och kan inte låta bli att jämföra med stödet till dagstidningarna:

- I fjol ökades presstödet med 15 procent. Hade man avsatt bara några procent av ökningen till webbtidskrifter hade vi fått se en otrolig utveckling.

Han tvekar inte om att det skulle inneburit ett betydelsefullt bidrag till hela samhället.

- Sverige är ett framstående IT-land. För industrin gäller det att jobba med innehåll. Ta bara telecomindustrin som erbjuder massor med tjänster som inte har något innehåll. Det gäller att gripa möjligheten nu när den finns och här har webbtidskrifterna mycket att bidra med.

På kulturrådet finns i dag avdelningar för litteratur, dans, teater med mera. David Karlsson efterlyser samma engagemang för webben:

- Om staten kan stödja dessa kulturformer och även kulturtidskrifter så finns inget försvar för att inte stödja webben. Och det är viktigt att inte ta pengar från tidsskriftsstödet. Webben är ett helt nytt media som vi har ännu bara sett början på. Ett statligt stöd för experiment kan bli världsintressant.

2002.09.21