Livsfilosofi Arne Næss med Per Ingvar Haukeland Natur och Kultur |
Ibland borde det vara förbjudet att sträckläsa böcker. Det handlar om litteratur som bäst kommer till sin rätt om den avnjuts under en längre tid, kapitel för kapitel med rejäla pauser däremellan. De kräver tid. Kanske skulle det vara på sin plats med en liten varningsruta också: Bör intagas på egen risk - orden kan ge utslag. Att följa Arne Næss på hans färd i känslornas land startar oneklingen tankeprocesser. Det är inga färdiga paketlösningar som serveras i boken Livsfilosofi, utan snarare puffar för att få igång funderingar kring livsfilosofi och vad det innefattar. Den som tror sig finna den absoluta sanningen lär bli besviken. Kanske kan en sorts ro med tiden infinna sig likt Arne Næss förklaring till sin egen längtan efter en absolut förankring i till livet. "En ro innerst inne, utan att påstå något absolut det låter bra nog för mig." Under sitt långa och intressanta liv har Arne Næss hunnit
pröva många av filosofins vindlande stigar. Eller kanske snarare
berg, för han har alltid varit en hängiven bergsklättrare
och tar hjälp av fjällens dragningskraft för att beskriva
en känsla. Blandat med egna slutsatser finns mycket av filosofen
Spinozas tankegångar med som en röd tråd genom boken. Pauser behövs i det dagliga livet för att smälta
mer än tänkvärd litteratur. Det vore kanske idé
om alla arbetsplatser införde tid för tankearbete för
att kunna bearbeta negativa känslor och omarbeta dem till
positiv kraft istället. text: Ina Larsson |