Är du lönsam lille vän? undrar tillväxtfixerade politiker och klappar kulturen på huvudet. Kulturen kan inte svara för den vet inte. Detta skall nu docent Lennart Erixon råda bot på.

Sedan januari 1999 bedriver Arbetslivsinstitutet forskningsprojektet Arbete och kultur. Inordnat under detta försöker docenten i nationalekonomi vid Stockholms universitet Lennart Erixon ge svar på frågan om kulturen främjar eller hämmar tillväxten. Att ekonomer sysslar med kulturfrågor är ovanligt. Åtminstone i Sverige. Detta har medfört att kulturen som samhällsekonomisk faktor ofta försummats. Lennart Erixon berättar att Finansdepartementet i en undersökning provade 155 variablers påverkan på tillväxten. Av dessa var ingen variabel direkt kulturanknuten.
- Detta visar hur styvmoderligt kulturen behandlats av ekonomer, säger Lennart Erixon.

Att kulturen försummats inom nationalekonomin kan mycket väl bero på att den är svår att effektivisera och fås att ge högre och högre avkastning.
- På 1700-talet tog det en symfoniorkester två timmar att spela en Mozartsymfoni. Idag tar det också två timmar.
Kulturens förtjänster är inte i första hand krasst ekonomiska. Den kan dock genom en "spill over"-effekt bidra till ekonomisk tillväxt ändå. Tillexempel kan en dans och teaterfestival dra publik utsocknes ifrån. Dessa måste bo och äta någonstans. Vilket i förlängningen genererar arbetstillfällen.

Genom att bland annat försöka bestämma hur stor den svenska kulursektorn är kan Lennart Erixon få en bild av kulturens betydelse för tillväxten. Problemen är dock många. Inte minst är det svårt att avgöra vad som är kulturell verksamhet. Denna svårighet har ökat genom övergången från materiell produktion till information- och kunskapsöverförande dito. Och vem vet om det är den nya teknologin som alstrat en större kulturell sektor eller om det är tvärtom.

Som om dessa svårigheter inte vore nog är det dessutom känsligt att som ekonom klampa in på kulturens domäner.
- Kulturarbetare och nationalekonomer betraktar allt varandra med ömsesidig misstänksamhet, säger Lennart Erixon.

En intressant politisk situation skulle onekligen uppstå om kulturen visade sig ha en positiv inverkan på tillväxten. Vid nästa lågkonjunktur kanske finansministern proklamerar en hårdsatsning på kulturen. Istället för att vi sparar oss ur lågkonjunkturen kulturkonsumerar vi oss ur den. Om resultatet av undersökningen istället blir att kulturen hämmar tillväxten anser Lennart Erixon att det finns gott om andra motiv till kulturell verksamhet. Han har dock själv ingen förespegling om undersökningens resultat. Man kan misstänka att kulturarbetare runtom i Sverige håller tummarna. Vilket de får göra till årsskiftet 2000/01 då Lennart Erixon räknar med att vara klar.

Text: Magnus Körner