AV INGER JALAKAS
 

Det börjar med stress...
...och slutar med utbrändhet, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, kärlkramp, högt blodtryck, höga blodfetter, bukfetma, hjärtinfarkt, diabetes, magsår, tarmkatarr, urininkontinens, allergiska eksem, nässelfeber, ångest, depression, panikattacker, fobier, stamning, svettningar, nedsatt immunförsvar, impotens.

Till exempel. Listan kan göras längre. Kärt (nåja!) barn har många namn. Utbrändhet, utmattningsdepression, hjärnstress, att gå in i väggen, eller som de säger i IT-världen, gå in i taket, är uttryck för samma tillstånd.

Utbrändhet karaktäriseras främst av trötthet som inte går att vila bort, samt kognitiva begränsningar som låg stresströskel, problem med minnet och koncentrationen, överkänslighet för ljud och ljus.

Många har svårt för att tänka en tanke till slut och kan knappt läsa en tidning. Än mindre en hel bok. Hjärnan fungerar helt enkelt inte som den brukar. Den känns tom, dimmig, bortkopplad. Detta försöker de flesta dölja så länge som möjligt. För det är skrämmande. Och pinsamt.

I bilden ingår även nedstämdhet. Ofta har denna nedstämdhet utvecklats till en regelrätt depression. Därav namnet utmattningsdepression.

Utbränd blir man när man ansträngt sig över sin förmåga under en längre tid. Den utbrända undertrycker sina egna behov och kämpar på, trots att orken uppenbarligen tagit slut. Kroppen får aldrig möjlighet att återhämta sig. Till slut klarar den inte av att kompensera för påfrestningarna. Man går in i väggen.

Människor som drabbats av kroniskt trötthetssyndrom, eller yuppie-sjukan som den kallades på åttiotalet, är också extremt trötta. Ständigt. Det hjälper inte hur mycket de sover. Ofta börjar sjukdomen med ont i halsen, följt av svullna lymfkörtlar och besvär med leder och muskler, livsleda och trötthet.

När tröttheten varat i minst sex månader, är så omfattande att livskvaliteten minskat avsevärt och en medicinsk utredning inte kan förklara tillståndet, anses personen i fråga lida av kroniskt trötthetssyndrom. Eftersom kroniskt trötthetssyndrom ger allvarliga störningar i immunsystemet och många blivit sjuka i samband med en infektion, har forskarna frågat sig om ett virus orsakar sjukdomen. Än har inget framkommit som tyder på att så är fallet. Däremot vet man att stress i olika former spelar en stor roll.

Människor med kroniskt trötthetssyndrom kan behandlas med målinriktad, kognitiv beteendeterapi. Flera studier från bland annat England, Skottland och Holland rapporterar om goda resultat. Här i Sverige är dock tillgången till rätt form av rehabilitering begränsad.

Fibromyalgi, FMS, är en sjukdom med samma symtom som utbrändhet, plus en ökad känslighet för smärta. Länge vållade fibromyalgi huvudbry bland läkarna, som inte tog patienterna (företrädesvis kvinnor) på allvar. Internt kallades de SVBK, sveda-värk-bränn-kärringar. Under årens lopp har det spekulerats i om FMS är en reumatisk sjukdom, om den kanske kommer sig av skador i vävnaderna, eller om den är psykisk, eller möjligen psykosomatisk.

Numera vet man att majoriteten av FMS-patienterna INTE är psykiskt sjuka. Ej heller handlar det om reumatism eller skadade vävnader. FMS beror på att hjärnan blivit smärtöverkänslig, vilket gör att den feltolkar signaler från kroppen. En lätt beröring uppfattas därför som en intensiv smärta. Orsaken tros vara komplicerade störningar i hjärnans kommunikationer mellan nerv-, hormon- och immunfunktioner.

Bakgrunden till dessa störningar är komplex. Förmodligen ingår ärftliga faktorer, liksom en högpresterande personlighet, tidigare fysiska eller psykiska traumatiska händelser och en tendens till överrörlighet. Även omständigheterna vid insjuknandet varierar. För de flesta börjar det med smärta i någon kroppsdel, till exempel tennisarmbåge. Men sjukdomen kan också utlösas i samband med en vanlig infektion, en operation eller en psykisk kris.

Nio av tio som drabbas av fibromyalgi är kvinnor. Sjukdomen kan bryta ut i alla åldrar. Den är långvarig, ofta livslång. Effektiv behandling saknas. En studie på Mölndals sjukhus visar dock att ett slags vaccin gjort på avdödade bakterier kan ha en gynnsam effekt, både på fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom. Studien presenterades nyligen i en avhandling av doktor Olof Zachrisson vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Av de femtio patienter som behandlades, blev två tredjedelar bättre. Och hälften av dessa blev mycket bättre. Fast än så länge är det förstås bara ett försök och vaccinet är inte godkänt av Läkemedelsverket. Så ett tag till är den enda trösten att smärtan blir lindrigare när den drabbade åldras.

Till sist några ord om posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är en reaktion på extrema psykiska trauman som krig, tortyr och sexuella övergrepp. Sådana upplevelser leder till en långvarig stegring av kortisolhalten i blodet. Det leder till att receptorerna i cellerna blir fler och dessutom extremt känsliga. Även små kortisolmängder i blodet kan då ge kraftiga effekter.

Människor som lider av posttraumatisk stress drömmer mardrömmar om traumat som orsakade sjukdomen. I vaket tillstånd har de påträngande och plågsamma minnesbilder. De lider också av ständiga "flashbacks", då den traumatiska upplevelsen körs i repris i deras inre.

När detta händer går kroppen upp i högvarv. Vilket kan ske många gånger varje dag i samband med händelser som för andra är bagateller, men som för personer med PTSD har en symbolisk innebörd.

Under gynnsamma förhållanden kan posttraumatisk stress läka ut av sig själv. Men utan behandling tar det lång tid. Studier av överlevande från koncentrationsläger och krigsveteraner visar att en del har bestående men hela livet.

Med behandling är prognosen betydligt ljusare. Psykologisk bearbetning av traumat leder till att minnesbilderna bleknar. Efter hand känns de inte lika plågsamma längre. Och ter sig inte lika skrämmande.

2003.06.12

   
 
   
  Inger Jalakas är frilansjournalist och författare. Texten är ett avsnitt ur boken Från utbränd till nytänd, Alfabeta Anamma förlag 2003.
   
 

 
 

 Med behandling är prognosen betydligt ljusare