|
|
Även den bästa av demokratier
måste ständigt återerövras Hoten mot demokratin är alarmerande. Valdeltagandet sjunker, framför allt i invandrartäta stadsdelar. Bara 6?% är aktiva i något parti. Många engagerade och ambitiösa kvinnor och män flyr partipolitiken. Men kanske utövas demokratin inte längre huvudsakligen vid valurnorna? Det politiska intresset är allt annat än dött. Kulturfrågor, miljöfrågor, stadsbyggnadsfrågor, kvinnofrågor och internationella frågor väcker varmt engagemang, inte minst hos unga. Det är hjärtefrågor snarare än partipaket som engagerar. Partierna utmanas till nya roller och nya metoder. Men egentligen gäller den utmaningen oss alla! Lokal demokrati
för Storstäderna har inte riktigt passat in i dessa modeller. 1990 infördes stadsdelsnämnder i Göteborg efter en lång diskussion om förbättrat lokalt inflytande, effektivitet och helhetssyn i de kommunala verksamheterna. Senare har de införts också i Stockholm och Malmö. De har knappast fått den bästa starten. De har inte valts i direkta val, utan omvägen via fullmäktige. Partifördelningen i stadsdelen har tidvis varit motsatt den i fullmäktige. De kom till i en tid när stora nedskärningar och ekonomifixering lett till att deras arbete blivit ifrågasatt. Centralt bestämda ekonomiska ramar har gjort att handlingsutrymmet har varit begränsat. Misstroendefrågor ställs mot de centrala politikerna, vilka sätter centralt utsedda controllergrupper på ekonomiskt Centralt styrda Ett led i att stärka människors delaktighet, främst i storstädernas ytterområden är det s.k. Storstadsprojektet. Denna större satsning utgår från den s k Storstadspropositionen: "Utveckling och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet" (1997/98:165). Det drivs nu av näringsdepartementet med Mona Sahlin i spetsen. Här betonas underifrånperspektivet och experiment pågår bl.a. för ett breddat engagemang i kulturmiljöfrågorna. Habitat är namnet på en internationell satsning på att arbeta med Agenda 21 en hållbar utveckling i större städer. I Sverige knyts Habitat-arbetet till Miljödepartementet. Agenda 21 siktar mot såväl jordens överlevnad som en rättvis fördelning av resurser. Här finns en utgångspunkt för demokratiarbete i storstäderna, med de gröna framtidsfrågorna i centrum. I Malmö har man påbörjat ett nätverk och Göteborg med sina många miljösatsningar ligger bra till. Det växer ett engagemang
Nya trådar i Föreningar i Lärjedalen. I stadsdelen Lärjedalen är föreningslivet rikt. Det finns traditioner från såväl nordiska som latinamerikanska föreningar som varit aktiva inom hatverk, musik, dans och andra kulturyttringar. Den årliga och välorganiserade Hammarkullekarnevalen är ett uttryck för detta. På senare år har nya föreningar bildats, som blivit sociala knutpunkter av olika slag. Internationellt Kvinnocentrum, IKC. I Biskopsgården har kvinnor från olika länder startat ett kvinnocentrum. Man arbetar med att inspirera kvinnor att på olika ge sig ut i samhället och ta del av det. Agenda 21 i Bergsjön. Bergsjön är en av de stadsdelar där en stor andel invandrare samlats parallellt med grupper av arbetslösa och utslagna svenskar. Denna blandning skapar onda cirklar i de stadsdelar som får bära sociala kostnader för hela samhällets strukturförändringar och välfärdsutveckling. Bergsjön liksom många andra stadsdelar har fått statliga medel till olika projekt. Men här har dessa medel kunnat möta en lokal satsning, från bl.a. stadsdelsförvaltning, bostadsföretag och studieförbund, på en ekologisk stadsdel. Projekt och utbildningar har spirat och till bilden av den utsatta stadsdelen lagt en annan bild. Caféernas stad. Göteborg har gynnats på olika sätt av det universitet som grundades 1954. Under 1980-talet hade nya institutionsområden byggts upp, bl.a. kring Näckrosdammen och i Haga. Många studenter samlas i kvarteren och har blivit ett avgörande underlag för att Göteborgs caféliv utvecklas explosionsartat. Utom alla samtal och möten som caféerna leder till har många börjat med minirevyer, filosoficafé, psykologicafé etc. Stadsvandringar och arkitektur i skolan. Arkitektur- och stadsplanering är viktiga för hur man upplever sin stad, lever i den och kan vara med och forma den. Nya former av diskussioner, stadsvandringar med framtidsperspektiv i alla slag av stadsdelar, ett större intresse för att arkitekturfrågor tas upp i skolan är möjligen delar av en ny demokratiskt viktig tråd. Småteatrar. Göteborg har ett rikt utbud av småteatrar. Unga människor spelar gärna klassiker som tar upp de eviga existensfrågorna, lika väl som nyskrivna relationskomedier. Våldet i samhället Kvinnors utsatta situation Att gå vidare Text: Einar Hansson |
 |