|
|
Jugoslaviska luftvärn skjuter ned ett Nato-plan utan att det blir träffat. Det låter som science fiction där allt är möjligt. Eller ett dataspel för ungdomar. Men här handlar det om slaget om Kosovo. Nu börjar bilden klarna hur det gick till när Nato med USA i spetsen lyckades med sin militära aktion utan att behöva sätta in marktrupper. Datanätverken är på väg att förändra krigen i grunden. Under den elva veckor långa konflikten avfyrade de jugoslaviska luftvärnen mängder av raketer mot Natos flygangrepp, men bara två plan sköts ned. Själva trodde jugoslaverna att de hade större värnkraft. På dataskärmarna såg de flera plan träffas och störta, men i själva verket var det bara slag i tomma luften. Amerikanska dataexperter hade lyckats ta sig in i det jugoslaviska stridsledningssystemet och fått det att mer likna de dataspel som fascinerar ungdomar. Bilderna ger ett verklighetstroget intryck men den riktiga världen ser annorlunda ut. De verkliga planen med de verkliga bomberna flyger någon annanstans, avslöjas i den amerikanska tidskriften Aviation Week & Space Technology. Under den senaste stora konflikten med amerikanskt deltagande, 1991 vid Persiska golfen, var tekniken ännu inte utvecklad. Underrättelsetjänsten CIA kunde avläsa e-post från Irak. Flygvapnet använde avancerad avlyssning av trådbunden telefonkommunikation genom grannländer till Irak. Man lyckades då avkoda hemliga meddelanden i ett till synes säkert kommunikationssystem. Dessförinnan handlade traditionell underrättelsetjänst i huvudsak om passivt informationssamlande. Motvapnet hette då tystnad. "En svensk tiger" är ett outplånligt minne för vår egen krigsgeneration. Tanken på offensiva metoder föddes under Irakkrisen. Kosovokriget blev första försöket med offensiv intervention i motståndarens datasystem. Men hur gick det egentligen till? Aviation Week & Space Technology ger några allmänna ledtrådar. Experter på elektronisk krigsföring antar att kanalen in till det jugoslaviska kommunikationssystemet gick via de trådlösa datalänkar som finns. Samma kommunikationslänkar som ger luftförsvaret dess slagstyrka erbjuder samtidigt möjligheter till intrång. Som det mesta inom IT-branschen går utvecklingen med rasande hastighet. För några år sedan tog ingen inom det amerikanska försvaret möjligheterna till ett verkningsfullt informationskrig på allvar. Idag arbetar tusentals dataexperter med det de kallar "information warfare". I en större konflikt breddas den till det civila livet. Förr var handelsblockad ett beprövat verktyg, idag erbjuder Internet möjligheter att angripa ett land betydligt bredare. Några exempel på informationskrigföring är desinformation av data i kraftverk, flygledningssystem och banktransaktioner. Det blir svårare att skilja på var fred slutar och krig börjar. Den vardagliga datasäkerheten blir därmed en del av det militära strategiska fältet. För att testa den egna datasäkerheten lät Pentagon förra sommaren några datakunniga angripa det egna försvarssystemet. Uppgiften var att bara använda sådan teknik och information som var allmänt tillgänglig. Efter tre månader hade dessa hackers lyckats lamslå försvarets möjligheter att få en fungerande stridsledning. De kunde exempelvis få en order om leverans av luftvärnsraketer ändrad till leverans av spårljusraketer. Tidningen Der Spiegel har uppmärksammat att datorer från USA kan vara preparerade för att kunna förse Pentagon med strategisk information. I så fall kan man undra hur säkert det ryska stridsledningssystemet är. För knappt fem år sedan var en fjärdedel av alla datorer tillverkade inom landet. Ett år senare var den ryska datortillverkningen i praktiken utslagen. Nu sitter ryssarna till stor del med amerikanska datorer. Nyligen avslöjades att datajätten Microsoft, som tillverkar världens mest spridda datorsystem, lagt in en programdel med namnet "Nsakey". Programdelen fanns inlagd under den del av systemet som hanterar kryptering. Det tolkas av många som att militärmyndigheterna i samarbete med Microsoft har lagt in programnyckeln för att kunna användas för informationskrigsföring. NSA skulle då kunna betyda underrättelseorganisationen National Security Agency. Ironiskt nog kan debatten om detta följas på Internet. text: CHRISTER WIGERFELT |
 |