Jag tycker det amerikanska frihetsbegreppet är ganska intressant. The Aamerican way är ett uttryck för den amerikanska tänkandet där det gått inflation i begreppet frihet. En frihet som i sig ska vara det fria företagandet, de stora möjligheterna att bli precis vad man vill och sist men inte minst den tillhörande nationstillhörigheten. Denna marknadsföringsidé har gett USA ett starkt varumärke, för vart man än kommer i världen är USA det västerländska idealet - i alla fall på ytan.

Om man skrapar på ytan framträder en helt annan sanning. Där är ett land vars skolor inte klarar sig utan att multinationella företag som McDonalds och Coca Cola sponsrar skolans verksamhet, självklart i gentjänst mot att de har ensamrätten på mat- och läskutbudet. Där är ett land där klasskillnaderna och rasismen är så utbredd och så problematisk att metoden positiv särbehandling är det mest aktiva instrumentet för att överbrygga orättvisorna. Där är ett land där presidenten väljer att satsa på ändliga resurser som kärnkraft och olja till framtidens energi. Där är ett land som den 11 september skakats av terrorismens ondska en oväntad attack mot det land som säger sig gå demokratins och frihetens ärenden.

Problemet är att den amerikanska regeringen först och främst egentligen borde bestämma vad som är demokrati och vad som faller in under deras definition av frihet. Är det demokrati att understödja den turkiska regimens förtryck av kurder genom vapen under den största etniska rensningen som skett i landet? Är det demokrati att utbilda militär och ekonomer och bistå med vapen till störtande av en demokratiskt vald president för att ersätta honom med en diktator såsom skedde 1973 i Chile då Salvador Allende dödades under en militärkupp iscensatt av Pinochet med hjälp av USA?

Innan USA tar ord som frihet och demokrati i sin mun borde man ha klart för sig vad de egentligen betyder. Jag rekommenderar en enkel ordbok om det känns svårt. Men jag tror inte vi ska hoppas på för mycket med George Bush i ledningen.

2003.04.24