Vad är det egentligen som får ett barn att dra till med sin första lögn? Varför kan vi inte gå genom livet och "rakryggat yppa sanningen"? Frågor som tyskan Evelin Sullivan om någon borde kunna svara på. Hon har nämligen axlat det inte helt lätta oket att skriva lögnens kulturhistoria.

Hon tar avstamp i Bibeln och syndafallet - letar sig sedan på minst sagt krokiga vägar fram till bedrägligt beteende i djurvärlden. En sak står dock klar; människor har i alla tider och i alla samhällsklasser ljugit, från engelska jesuiter till George Costanza i tv-serien Seinfeld.

Just jesuiterna fick till och med en handledning i hur man vilseleder utan att hamna "i sjön som brinner av eld och svavel". Det hela var egentligen ganska enkelt; då Gud kan se in i alla människors inre gäller det bara att vara sann i själen. Om du till exempel gömmer en präst undan förföljare och får frågan "Var gömmer du prästen?" kan du svara "Han är inte här..." och sedan inom dig fortsätta meningen med "...i detta rum" och vips hamnar du inte i helvetet. Förutsatt att han inte står bakom gardinen i rummet förstås. En variant av att hålla fingrarna i kors.

Evelin Sullivan har en uppsjö av exempel på ljugande människor. Hon hämtar dem ur historien, från film, teater, tv-serier, myter och religiösa urkunder. På det hela taget är det en lättsam och underhållande läsning Evelin Sullivan bjuder på. Dessutom får man sig en rejäl dos allmänbildning på köpet.

Tyvärr, måste jag dock skriva, begåvas man inte med några aha-upplevelser. Intresantast blir det när hon behandlar självbedrägeriet. Det där som i efterhand, när man har distans till det hela, brukar heta; "innerst inne visste jag..." Hon beskriver hur självbedrägeriet totalt kan styra en människa, inte minst när det gäller missbruk i alla dess former.

Evelin Sullivan försöker tappert kategorisera olika lögner och analysera orsaker till varför de uppstår - utan att komma längre än till självklara svar; för att en människa vill vinna fördelar, ta sig ur knipor eller framställa sig själv i bättre dager. Kanske finns det inga djupare svar, kanske är lögnen så banal, men frågan jag ställde tidigare, vad som får ett barn att dra sin första lögn, står efter drygt 360 sidor obesvarad.

2003.04.24