Alba frågade några kända kulturpersonligheter och forskare om hur de ser på utopier och framtiden. Har de gemensam syn på detta eller inte? Här är svaret:

Anders Ehnmark,
författare och kulturskribent

Existerar det fortfarande utopier?
- Utopier ligger inbäddade i det politiska språket annars är det ingen mening med politik.

Vilken roll har utopierna för skapande av framtiden?
- Man tar ut riktningen. Tocqueville sa: "Först när ett annat samhälle steg upp för folket blev den franska revolutionen möjlig."

Är framtiden ett oskrivet blad?
- Ett mycket skrivet blad. 9 av 10 förutsägelser slår inte in men alltid gör några det. Det är många som tar ut riktningen. Även på ett individuellt plan. Det kan inträffa att den gemensamma framtiden är svart men den individuella är ljus. Så var det på 80-talet. Massa ljusa prickar på en svart himmel.

Bo Dahlbom,
professor och IT-visionär

Existerar det fortfarande utopier?
- Det är dåligt med det. Vår tid är ingen tid för utopier.

Vilken roll har utopierna för skapande av framtiden?
- De har många olika roller. De spelar en ideologisk roll genom att lyfta upp ett mål som man kan samlas kring. Ger hopp och framtidstro. De visar på att där framme finns något fint. Visst det är jobbigt att ta sig dit, men det går. Nutiden är uppfylld av dagliga krav, både inom politiken och individuellt.

Det existerar övernationella utopier, Europa är ju en sådan. Men det är elitens utopi inte gräsrötternas. Ta Le Pens framgångar i det franska presidentvalet. Rösterna på honom är röster emot något.

Är framtiden ett oskrivet blad?
- Nej, det tror jag inte. Med ett oskrivet blad menar man att vad som helst kan hända. Men helt öppen är inte framtiden. Den är snarare starkt bestämd av det förflutna, om man lägger katastrofer som meteornedslag åt sidan. Sedan vårt samhällssystem började växa fram har det rått en obönhörlig utveckling: ökad produktivitet, vi blir rikare, vi höjer konsumtionen, tempot ökar, konkurrensen ökar, teknik knyter ihop världen, konkurrensen ökar ytterligare. Utvecklingen är som en uppåtgående kurva. Den pågår nu och kommer att pågå långt in i framtiden.

Aant Elzinga,
professor som forskat på framtidsforskning

Existerar det fortfarande utopier?
- Ja, det tycker jag. Det finns representationer av framtiden. Men man får skilja på utopier och dystopier, som Orwells 1984. Båda varianterna finns som projektioner i kontrast mot det existerande. Dessutom får man skilja mellan utopier som är orealistiska att genomföra och visioner som är, åtminstone till vissa delar, praktiskt genomförbara.

Vilken roll har utopierna för skapande av framtiden?
- De är viktiga på två sätt. Dels som visioner eller politiska program. Som orienteringsinstrument. Inte minst idag då vi lever i ett informationsöverflöd. Där kan en utopi tjäna som en renhållare, en "gate keeper". Och dels genom att författare och intellektuella samlar tidens tankar som ett slags "tidsstatement". Antingen i skönlitterär form eller vetenskaplig, så kallad framtidsforskning.

Är framtiden ett oskrivet blad?
- Nej, det tror jag inte. Framtiden ligger i stor utsträckning redan i nuet. Det finns hela tiden öppningar och nya möjligheter men även stängningar. En sådan stängning kan vara materiell. Inristad i landskapet. Som viadukterna på vägen ut till Long Island som byggdes så låga att privatbilisterna men inte kollektivtrafiken kunde ta sig under. Detta hindrar de fattigare från att ta sig dit och bada. En annan stängning är den kulturella trögheten. Mentaliteten, intuitionen om vad som är rätt. Var tid har sin egen intuition, vanans förlamande makt. Det finns även en politisk nivå där viljan till förändring måste finnas. Annars tjänar politiken som en stängning och figurer som Le Pen kan bli samlingspunkter för viljan till något annat.

Magnus Körner
2002.04.25