Periodvis cirkulerar det i den offentliga debatten en flora av mer eller mindre osannolika föreställningar om dolda sammansvärjningar på hög nivå som påstås ligga bakom till synes oförklarliga händelser. Blotta tanken på Palmemordet sätter fantasin i rörelse och genererar en mängd teorier om kurder, CIA, poliser, vänsterextremister, israeliska agenter, Livets Ords-aktivister med flera som alla skulle ha goda skäl att ta livet av vår f.d. statsminister. Likadant är det med andra ouppklarade kända mord. En svensk journalist, Gunnar Pettersson, hävdar att det inte finns mindre än 2.500 olika dokumenterade teorier till mordet på president Kennedy.

Teorier om sammansvärjningar går vanligen under namnet konspirationsteorier med det gemensamt att de förutsätter en hemlig konspiration av dolda krafter. De kan röra sig på två nivåer - en global och en lokal. Den globala har en allförklarande karaktär - hela historien är ett resultat av en sammansvärjning av mäktiga krafter. Kända globala teorier är teorin om den världssionistiska konspirationen, en världskommunistisk sammansvärjning eller imperalismteorin.

Den lokala teorin rör enstaka händelser, alltifrån mord till personliga motgångar. Varför blev kollegan och inte jag befordrad? Verkar det inte som om alla tystnar när jag kommer in i fikarummet? Och var inte Volvo - Scania affären bara en skenmanöver för att kunna sköta förhandlingarna med Renault helt ostört? Var det ryssarna själva som sprängde husen i Moskva för att få en anledning att starta kriget i Tjechenien?

Konspirationsteorier har en till synes mycket vetenskaplig struktur. Den bygger på teorier, ett antal hypoteser och har förklarande ambitioner. Fakta är "systematiskt" insamlat, gamla sanningar granskas kritiskt med rikliga hänvisningar till källor, citat, namnkunniga personer som "bevisar" att man har rätt. Konspirationen gör anspråk på att avslöja hur det egentligen är och hävdar att vi vanliga medborgare är grundlurade. Kanske är det en populär vetenskap i den meningen att den lätt kan slå rot i breda lager men det är knappast en populärvetenskap, om man med det menar "traditionell" vetenskap men presenterad i lite enklare och mer tillgängliga former. Snarare är det en pseudovetenskap. Man skall inte låta sig luras av det till synes akademiska - alla intellektuella luckor, motsägelser, brister och logiska felslut förklaras ju just med konspirationen - det blir ett cirkelresonemang. Den som inte tror på konspirationen har bevisligen lurats av den.

Konspirationen tycks ha en social funktion - den hjälper oss att acceptera verkligenheten genom att finna avsikter bakom till synes oförklarliga händelser. Stora män kan inte bara mördas av galningar, konspirationen blir en utväg, en förklaring, en slags tröst som gör sanningen uthärdlig. Den brittiske filosofen Karl Popper har ägnat konspirationen viss uppmärksamhet och menar att den har sin grund i en slags vidskeplighet, ett sätt att betrakta historiens skeende som resultaten av en plan, en dold kraft. Popper kallar detta för the conspiracy theory of society och härleder det till det gamla Grekland när människorna såg allt skeende som resultatet av Olympens gudar och deras nycker.

Det som gör konspirationsteorier värda att uppmärksamma - förutom att det är allmänt intressant att se vilka myter som karaktäriserar en viss samhällsanda och tid - är att konspirationer gärna och framgångsrikt använts i politiken - ofta med förödande effekter. Hitler byggde hela sin maktställning på föreställningen om den judisk- kommunistiska världskonspirationen, en sammansvärjning som han skulle bekämpa. Vi vet alla vilka konsekvenser denna jättelögn fick och än idag lever den vidare inom extremhögern, historierevisionismen och till exempel Radio Islam. Fortfarande startas många etniska krig med att "de andra" målas upp som en grupp som orättfärdigt dominerar, roffar åt sig, stjäl och parasiterar. Krig och förföljelse kan därmed bli legitimt.

De största globala konspirationsteorierna var vanligast under kalla kriget. Motståndaren demoniserades och kampen mot det onda krävde en viss politik som man behövde stöd för på hemmaplan. Under 50-talet i USA, under den så kallade Mc Cartyismen bedrevs en klappjakt på kommunister. Den bolsjevikiska sammansvärjningen hotade att lägga under sig hela den fria världen och därför skulle alla misstänka kommunister jagas och kartläggas. Omvänt var imperialismen eller kapitalismen orsaken till allt ont enligt sovjetisk retorik, och skulle med alla medel bekämpas.

En variant på detta tema är kommunismens och storkapitalets sammansvärjning, en ganska grandios teori som hävdar att de stora multiinternationella företagen har gått samman med kommunistiska regimer med målet att kontrollera världsekonomin och skapa ett gigantiskt monopol, inte minst inom vapenindustrin. Företrädare för denna teori, som förklarar båda världskrigen, bankkriser, kapprustningen, den ryska revolutionen och oroligheterna i Latinamerika under 70-talet, var särskilt populära hos EAP (Europeiska Arbetarpartiet) under 80-talet.

En idag intressant konspiration rör den ondskefulla marknaden (som aldrig definieras men alla känner vi instinktivt vad det är). Den är skuld till ekonomisk turbulens, valutaoro, räntehöjningar, utsugning, skuldkrisen, miljöförstöringen och de flesta av orättvisorna i världen. Marknaden är tacksamt boven i mången politisk retorik i flera länder.

Konspirationsteorier frodas eftersom vissa - långt ifrån alla - visar sig ha ett korn av sanning i sig. Sverige har ju bevisligen haft nära samarbete med NATO, italienska politiker hade mycket riktigt konstakter med maffian, CIA planerade verkligen att mörda Castro och visst har KGB finansierat ett antal västeuropeiska kommunistpartier. I Bryssel idag är det glada dagar för konspirationsteoretikern - det har nu visats att det faktiskt finns ett stort amerikanskt satellitsystem - Echelon - som övervakar vanliga människor och våra kommunikationer. Konspirationsteorier finns eftersom det finns konspirationer. Det motiverar underrättelse- och säkerhetstjänster eftersom de måste skapa motkonspirationer.

Man kan ha roligt åt konspirationer och visst förgyller det livet att föreställa sig ett hemligt nätverk eller en djävulsk plan, men konspirationer har historiskt sett, liksom idag, ibland fått allvarliga konsekvenser. De kan fungera som en slags ideologi för att mobilsera stora skaror och legitimera åsiktsregistrering, förtryck, i värsta fall krig, etnisk rensning eller mord. Bilden av den hotfulle men hemlige motståndaren kan bli sann om den vinner tillräckligt mycket gehör. Det kan vara användbart att använda bilden av en yttre mäktig fiende för att skapa inre enighet eller skyla över andra problem. Samtidigt är det förstås viktigt att avslöja de dolda sammansvärjningar, hemliga nätvek och lömska överenskommelser som finns. Det faktum att du är paranoid betyder ju inte att de INTE är ute efter dig.

00.05.03