Med sin bok No logo blev den kanadensiska journalisten Naomi Klein världsberömd som något av den globala rättviserörelsens portalfigur. Uppföljaren Stängsel och öppningar är dock av annat slag. Den innehåller ett antal korta tidningsreportage och föredrag från 1999 till 2002, av vilka många publicerats även i svenska tidningar.

Syftet med den nya boken är inte att bidra med några nya, fördjupade analyser av världsläget - det tillåter helt enkelt inte formatet. Snarare kan man se den som en samling ögonblicksbilder, som adderade till varandra ger en nog så tydlig bild av den nyliberala världsordningen och dess motståndare.

Och det är bra nog. Det kan aldrig skrivas för många gånger om verkligheten bakom de officiella lögnerna om att frihandel - på storföretagens och de rika ländernas villkor - alltid leder till demokrati och välstånd. Naomi Klein skildrar med all önskvärd tydlighet hur till exempel levnadsstandarden sjunkit i Mexiko efter NAFTA-avtalets införande. Hon påvisar även sådant som IMF:s skuld till den ekonomiska kollapsen i Argentina och de ökade klassklyftorna i de rika länderna.

Klein rapporterar också från den globala rättviserörelsens olika arenor, som Världssocialt Forum i Porto Alegre. Det är befriande att hon inte romantiserar, att hon så tydligt redogör för att denna rörelse omfattar ett så pass brett spektrum av åsikter, liksom att den inte saknar slitningar och konflikter. Att hon själv tar rätt tydlig ställning utan att skriva läsaren på näsan är också bra, hon döljer inte sina sympatier för mer eller mindre anarkistiska strategier av decentralistisk och symbolistisk karaktär. Man störs inte, även om man själv kanske inte håller med alla gånger.

Hennes ingående beskrivningar av polisbrutaliteten i samband med protesterna vid toppmötet i Québec våren 2001 är mycket relevanta. Hon talar träffande om "kriminaliseringen av missnöjet", och beskriver hur motståndet mot den nyliberala globaliseringen sammanförs med terrorism och brottslighet.

I samband med det lägger Klein fingret på kopplingarna mellan den nyliberala ekonomiska politiken och den USA-ledda politiska världsordningen. På motsvarande sätt förenas ju också smutskastningen av nyliberalismens motståndare som "nationalister" och "globaliseringsfiender" med utgjutelserna om att de som protesterar mot det planerade kriget mot Irak är "i händerna på Saddam", för att tala med DN:s ledarsida. Den intellektuella nivån är lika uppseendeväckande låg i båda fallen.

Stängsel och öppningar kommer antagligen inte att gå till historien som någon klassiker, den är allt för otydlig i konturerna för det. Men Naomi Klein är en skicklig skribent och beskriver viktiga saker klargörande och träffande. Därför är även hennes senaste bok väl värd att läsa.

2003.03.20