Nu snackas det överallt om nysatsningar
på kultur som arbetsmarknad. Det finns dock ett ställe
där man redan kommit en bit på väg i den utvecklingen
- Hultsfred.
Det började med en liten rockförening som ordnade spelningar.
Sen blev det en rockfestival, sen blev det ett musikhus och nu
en utbildning. Och var det slutar? Ja vem vet?
Hultsfred har tänkt låta höra tala om sig i många
sammanhang. Parallellt med utvecklingen i Hultsfred har den svenska
musikbranschen långsamt förvandlats till den svenska
musik- INDUSTRIN.
Hultsfred. Hade någon hört talas om den orten
för tjugo år sedan så var det oftast på
grund av Astrid Lingrens Emil. Annars var det troligaste att
namnet inte väckte några som helst associationer.
Men nu - nu är det annorlunda. Säg Hultsfred och alla
med någon typ av intresse för rockmusik vet ungefär
var det ligger - många har varit där eller önskar
i alla fall att de hade varit det.
1981 bildade några entusiastiska grabbar en förening
som kallades Rockparty. Efter att i några år med
framgång ordnat spelningar så fixade de sin första
utåtriktade festival 1986. Och resten är väl
historia. Festivalen växte och växte. Numer är
det inga problem att få de internationella stjärnorna
att komma till lilla Hultsfred. De senaste åren har det
var it fler än tusen svenska och utländska journalister
på plats varje festival för att bevaka och rapportera
till en intresserad omvärld.
I de fartvirvlar som skapats runt festivalen har en hel del annat
intressant hänt. Hultsfred har mer och mer blivit ett varumärke
som står för en seriös och framgångsrik
musikindustri.
I oktober 1992 invigdes där ett musikhus kallat Metropol.
Huset byggdes efter att föreningen Rockparty tröttnat
på att hoppa runt mellan olika lokaler med sina verksamheter.
Droppen var när föreningen anklagades för att
ha förstört golvet i sporthallen Hagadal. Metropolhuset
som ligger vid infarten till själva Hultsfred rymmer, förutom
konsertlokalen, en restaurang och flera andra småföretag
med mer eller mindre lös anknytning till föreningen
och musikfixarverksamheten.
Ur detta hus har så sakteliga iden om Rock City vuxit fram.
Tanken har varit att eftersom så många av marknadens
aktörer möts i Hultsfred ändå under festivalen
så vore det väl dumt att inte utnyttja detta nätverk.
Rock City är tänkt att bli en sorts centrum för
Sveriges musik- och upplevelseindustri.
En viktig del i Rock City är den utbildning i "Music
Management" som startats i samarbete med Högskolan
i Kalmar. På liknande sätt planerar man även
en utbildning kallad DMD (Digital Media Distribution).
En annan viktig del är det Industriella Utvecklings Centrum
som bildats efter ett regeringsbeslut och som av flera skäl
placerats i just Hultsfred. Tidigare fanns det flera IUC:er för
traditionell verkstadsindustri, och ett utvecklingscentrum för
upplevelseindustri kan ses som en viktig markering från
beslutsfattar håll. IUC i Hultsfred skall arbeta dels för
att stödja utvecklandet av små enskilda bolag och
dels med mer övergripande frågor som rör hela
branschen.
Hultsfred gör alltså sitt bästa för
att bli den svenska musikindustrins flaggskepp och de ligger
också väl framme i den utveckling mot en mer upplevelseinriktad
arbetsmarknad som börjat ta form. De har onekligen ett försprång,
men troligt är väl att de kommer att få konkurrens
framöver. Många orter, däribland Göteborg,
kommer att satsa hårt för att komma ikapp. De nyfunna
intresset för kulturen som arbetsmarknad kan ibland verka
lite märkligt för dem som slitit utan pengar inom kultursfären
i många år. Och nu skall det plötsligt löna
sig? Sanningen är väl att det alltid kommer att finnas
kultur som det inte går att göra pengar på.
Det ligger i sakens natur att det riktigt nyskapande och ifrågasättande
inte omedelbart går att omsätta i pengar.
Så vi får väl hoppas att det fortfarande kommer
att finnas kulturutövare med ideal och nya idéer
blandade med de nya affärsmän som nu kliver in på
arenan. Skräckscenariot är en kultur som enbart letar
efter den största och därmed lönsammaste publiken.
Men så blir det troligen inte. Håller vi bara debatten
levande så ska nog den nya "industrin" istället
skapa fler möjligheter till ett aktivt kulturutövande
och inte enbart ge oss mer att konsumera. Framtiden verkar spännande!
Text: Siri Reuterstrand
2001.03.15
|