Göteborg har en fantastisk utgångspunkt i ett rikt och levande kulturliv. Att vi dessutom har flertalet konsthögskolor, en kulturpolitiskstrategi och många viljor ger en ofantlig resurs. Det finns alltså många projektidéer, konstnärer, ett brett musikliv, spännande scener och miljöer i Göteborg. Men hur förvaltar vi detta rika utbud? Vad skulle kunna utvecklas och bli bättre? Hur används kulturen? Hur kan ett framgångsrikt företagsstöd, en stödjande och utvecklande struktur för den oberoende kultursektorn utformas?

Det finns ett stort glapp mellan olika krafter inom kulturlivet, men också mellan det oberoende kulturlivet, politik och näringsliv. Det handlar ofta om olika värdegrunder och det fria skapandet kontra ekonomisk vinning. Som det ser ut i samhället idag får kulturen får en allt större ekonomisk betydelse. Musiklivet räknas i dag som en viktig tillväxtsektor. Filmindustrin genererar exportintäkter. God design stärker industrins konkurrenskraft, medan opera och teater är viktiga för företagsetableringar och investeringar. Kulturturism leder till inflöde av kapital och regional utveckling. Trots detta brottas inte så få kultutövare med ekonomiska problem. Många goda idéer förverkligas aldrig. Ett av skälen till detta är att den ekonomiska miljö som de flesta kulturskapare lever i fortfarande är underutvecklad. Medan småföretagare i andra branscher har stödjande strukturer till sitt förfogande, saknar den oberoende kulturproducenten allt sådant. Den oberoende kulturutövaren verkar i dag i ett konfliktfyllt spänningsfält mellan statlig kultur- och arbetsmarknadspolitik. Hon uppmuntras att ge sig ut på marknaden men saknar ofta resurser att hävda sig där.

Kanske skulle vi med metoder hämtade från näringslivet - där finns goda exempel på former till stöd för små företags utveckling - kunna avhjälpa vissa problem. Någon kanske frågar sig: räcker det då inte det småföretagarstöd som samhället redan erbjuder? Svaret måste bli nej. Det är skillnad på kulturföretag och andra företag, mycket forskning tyder på att det är så - liksom mina egna erfarenheter bekräftar. Det kräver således en annan kompetens för att kunna ge råd på detta område. Ett framgångsrikt företagsstöd bör se annorlunda ut inom kultursektorn.

I takt med IT och globalisering både hotas och förstärks demokratin. Kultursektorn fungerar också som en demokratins vagga. Här förs diskussioner, kritisk granskning och det oberoende fria tänkandet. Detta är centralt och viktigt. Kulturen måste stödjas och den potential kulturen står inför tas tillvara. Hur kan ett företagsstöd se ut inom kultursektorn? Som det ser ut i dag finns det många nätverk och organisationer som fångar upp problemställningar, projekt och lösningar ­ ofta är dessa fokuserade till en specifik konstart. Det bedrivs ett fantastiskt arbete av centrumbildningar, fria grupper, närverk av organisationer, konsulenter och andra. Men vi saknar en övergripande verksamhet, som har en överblick över allt som pågår i form av stödjande krafter och kulturprojekt, en som driver en utåtriktad verksamhet och är riktad till det fria kulturlivet. En sådan verksamhet skulle inte ersätta befintlig, utan tvärtom, lyfta fram de organ som redan finns. Och lägga till det som saknas. Jag tänker mig ett drivhus där konst- och kulturidéer får stöd att utvecklas till långsiktiga ekonomiskt hållbara projekt. Att kunna ge tillgång till organisatoriska, juridiska och ekonomiska spörsmål. En knytpunkt och en viktig nod. En samlingspunkt med information, rådgivning men framförallt mänskliga resurser och erfarenheter att dela med sig av. Jag tror att det är något som skulle stärka kulturlivet i regionen.

Inspiration finns att hämta England, bl a i Manchester. Där har man byggt upp en rådgivningsverksamhet för oberoende kulturutövare. Modellen är hämtad från näringslivet men har anpassats till kultursektorns behov. Vi är en grupp från Kulturverkstan som vill undersöka vilka lärdomar man i ett svenskt sammanhang kan dra av detta initiativ. Det är en rimlig och i högsta grad genomförbar ambition.

Text: Sofia Åhrman
2001.03.15