TOR NØRRETRANDERS
PLATSEN SOM INTE FINNS
BOKFÖRLAGET DN 1998

När de sista bitarna av berlinmuren sålts och kommunismens avskydda symbol slutligen hamnat i marknadsekonomins plånböcker, återstår ingen utopi. Marknaden har segrat, historien är slut. Nu återstår bara konsumtionens lycka. Fick vi lära oss i början av 90-talet. Men redan innan decenniet gjort bokslut dyker en ny utopi upp om platsen som inte finns. Vi står inför en revolutionerande samhällsomvandling, påstår Tor Nørretranders. Och Internet spelar huvudrollen.

Visserligen är det spännande för Alba att ingå i en framtidsutopi, men består inte Internet huvudsakligen av obskyra hemsidor för pedofiler, rasister och andra mörka sidor hos mänskligheten? Är inte Internet en snabbt övergående modeyttring, som kommunikationsministern Inez Usman sa för något år sedan?

Internet innehåller det mesta, precis som i livet i övrigt. Tor Nørretranders demonstrerar nätets förtjänster genom att ange en mängd hänvisningar till dokument som ligger på Internet i sitt resonemang.

Från början var det inte tänkt att Internet skulle bli fröet till en ny framtidsutopi. Nätet har helt enkelt utvecklats på ett sätt som ingen kunde förutse. Tanken var ursprungligen att skapa ett kommunikationsnät som skulle fungera även om USA skulle utsättas för en ryska atomvapenmissiler.

Trögt monopol
När nätstrukturen utnyttjades för att koppla ihop flera av universiteten, försökte myndigheterna intressera det stora telefonbolaget AT&T för att kommersialisera nätet. Men fantasin hos ett monopolföretag är ofta begränsat. De kunde inte se något intressant med nätet, som därför kunde växa under mer demokratiska och alltmer anarkistiska former. En knäpp på näsan för alla marknadsliberaler som anser att allt samhällsskyddat är förkastligt.

Med Internet har Tor Nørretranders funnit ett spännande exempel till sina tidigare böcker om det medvetna och det undermedvetna - han kallar det miget - i Märk världen (i början av 90-talet) och Världen växer. Visserligen fanns Internet väl utbyggt när Märk världen kom ut, men användes mest för att skicka e-post. Först när nätet blev grafiskt användarvänligt, med World Wide Web, började den explosionsartade utvecklingen mot ett kraftfullt kommunikationssystem.

Bort med hierarkierna
Vad är det då som är så fantastiskt med Internet att man kan tala om en utopi för ett nytt samhälle? En viktig utgångspunkt är att nätet inte är hierarkiskt uppbyggt. Alla kommunikationer sker på samma nivå. När man talar om nätverksbygge i det framtida kunskapssamhället handlar det om ett nätverk av personliga kontakter. Strukturerna är identiska. Nätverk och konkurrens är ingen bra kombination, menar Tor Nørretranders. Bara om de går att kombinera.

En annan förutsättning för utopin är ännu inte för handen. Nørretranders gör en återkoppling till sina tidigare böcker och förutsättningarna för en fullödig kommunikation. Vi hanterar medvetet ganska lite information, medan det undermedvetna kan hantera betydligt mer. Om Internet skulle kunna hantera ett informationsflöde som ligger i nivå med vårt undermedvetna, skulle vår kommunikation med andra människor radikalt kunna förändras. Idag är begränsningarna tydliga. Många kopplar upp sig med hjälp av ett modem som saknar den nödvändiga hastigheten. Trögheten gör att man talar om World Wide Wait. Lösningen är att bygga ut nätet med fast uppkoppling. I Japan pågår ett program som uppfyller Nørretranders villkor. År 2010 ska det vara klart.

Utbyggnad av nätet
Den demokratiska visionen kräver dessutom att nätet blir internationellt i vidare bemärkelse. Var på jorden man än befinner sig ska man kunna koppla upp sig mot Internet. Kravet är inte alltför orealistiskt, det pågår en ständig utbyggnad av nätet med hjälp av satelliter, som täcker allt större yta av jordklotet.

Tredje världen finns också med i projektet. Den materiella förutsättningen blir alltmer realistisk, eftersom dessa produkter blir allt billigare i en alltmer automatiserad produktion: "Det bildar ett nätverk som sträcker sig över hela jorden och inte längre lämnar någon plats isolerad".

Alla hierarkiska samhällsstrukturer slås sönder, vilket inte minst för industrisamhället får stora kulturella konsekvenser. Den materiella grunden för prestige upplöses, pengar blir mindre viktigt. Texten och ordet får konkurrens av andra former av kommunikation. Adjöss med prestigen hos författare och akademiker. Även journalister, lärare och bibliotekarier tvingas leta efter prestige någon annanstans.

Bort med penningekonomin
Med Tor Nørretranders egna ord: "Man kan rent av hävda att detta kommer att göra penningekonomin till en saga blott, på samma vis som kapitalismens föregångare feodalismen höll sig med en räcka statussymboler som vi idag bara har en lätt fnissning till övers för: adelstitlar, strumpeband och blått blod. Ekonomier handlar nämligen alltid om någonting som är en knapp resurs. Och om materiella ting upphör att vara en knapp resurs, så kommer ekonomin att handla om någonting annat: att skaffa uppmärksamhet. Och om inte pengar är ett bra sätt att reglera uppmärksamhet på, kommer pengarna att förlora inflytande, alldeles som adelstitlarna gjorde när de visade sig mindre ändamålsenliga för materiell produktion än pengar."

Resonemanget är spännande och konsekvenserna av ett väl utbyggt Internet kommer att bli omvälvande. Men frågan är om han inte övertolkar sitt resonemang? Är det bara ett trick för att bryta igenom mediebruset? Eller är resonemanget en intellektuell variant av New age? Tankeväckande är det i alla fall.

text: CHRISTER WIGERFELT
13.1.1999

Utopin kräver ett nät med bandbredden 11 Mbit/s, vilket uppfylls på de stora näten. Ledningarna in mot den egna datorn är för det mesta betydligt "tunnare", runt 33 kbit/s om man har modem. Bandbredden behöver med andra ord bli ungefär 300 gånger större.

Som efterskrift hänvisar Tor Nørretranders till http://www.stedetsomikkeer.dk