|
Ingen tycker om falska personer. Men om en vän till dig
är orolig inför en anställningsintervju vad säger
du då till den? "Var dig själv" kan vara
det första man tänker på. Men hur skulle det
då gå, om man nu inte har en underbar personlighet
och alla älskar en vad man än tar sig för. Så
vad säger du? Jo, var trevlig, skratta åt deras skämt
(hur mycket du än tycker de stinker) och visa att du verkligen
är redo att ge allt i alla lägen.
Inte berättar man sanningen om att man ofta har det svårt
att komma upp på morgnarna, tröttnar lätt på
att jobba på ett ställe och älskar att trycka
ner alla sina arbetskamrater. Dessa egenheter får väl
arbetsgivaren komma fram till i ett senare skede, när du
väl haft jobbet ett tag. Det samma gäller när
man skall få betyg i de kurser man har i skolan.
Jämfört med vem?
Det finns nu för tiden något som heter betygskriterier
som skall hjälpa lärarna att ge varje elev ett rättvist
betyg. Dessa får vi elever ta del av genom ett oftast dåligt
kopierat papper, som delas ut på kursens första lektion,
med små kluriga bokstäver i en sådan luddig
text att man kan tolka den på fler sätt än Koranen.
Förr i tiden (när jag gick på högstadiet)
så kunde lärarna dessutom endast dela ut ett speciellt
antal av varje betyg inom klassen, så det blev ofta svårt
att få sin kunskap bevisad på papperet om man gick
i en geniklass. Där var det så att man tog det lugnt
i 2 år och sedan på vårterminen i 9:an jobbade
man arslet av sig (precis som alla andra) och då gällde
att vara vän med läraren så att det blev just
jag som fick något av de hösta betygen. Det blev en
mycket sned konkurrens med elever från andra skolor då
man skulle in på gymnasiet och platserna inte räckte
till.
Samarbete lönar sig?
Detta skulle man egentligen slippa nu, med det nya betygssystemet
som säger att en lärare kan ge MVG (mycket väl
godkänt), eftertraktat av de flesta, till alla sina elever.
Förr var vi tvungna att ha kartböcker uppställda
mellan varandra vid prov så att ingen skulle fuska. Och
om man nu fick för sig att låta en kamrat kolla av
ens svar så förlorade man bara själv på
det, för betygsindelningen utgick från medlet på
provet. Detta betyder att man nu egentligen borde fuska som ena
riktiga uslingar med tanke på att betygsindelningen egentligen
skall vara satt innan provet, och samarbete skulle kunna betyda
högt betyg till hela klassen. Men det är väldigt
få lärare som har kommit in i det nya systemet. De
sätter betygsgränserna efteråt, vilket inte borde
vara tillåtet (tycker jag).
"Betygskriterierna är bara till som ramar" säger
vissa, och betyder näst intill ingenting när det väl
kommer till kritan. Många jämför oss fortfarande
med varandra, och vi blir åter tvungna att fjäska
(tycker verkligen inte om det ordet). Det är precis som
förr då vi var tvungna att lära oss de saker
läraren ville och på hans/hennes sätt.
"Skit i vad som står i planerna! Här är
det jag som bestämmer och nu säger jag att ni skall
lära er detta på det sättet jag bestämt."
Vad kan man då göra? Man är helt enkelt tvungen
att göra så som läraren säger om man nu
vill ha ett hyggligt betyg. Detta gör att personer som gått
samma kurs, men med två olika lärare har lärt
sig olika saker och fått olika betyg för sina kunskaper.
Då är vi tillbaka till det gamla betygssystemet igen!
Vad skulle man då med de starka betygskriterierna till?
Bäst att tiga?
Man är inte sig själv utan en hjärntvättad
Homo sapiens som inte vågar vara sig själv och visa
sin personlighet. Är det inte det som är meningen med
gymnasiet: att hitta det man själv är bra på
och inrikta sig på det, så man vet vad man skall
sikta på för något yrke efter skoltiden? Vi
kan ju inte alla bli rövslickare.
Jag har vid flera tillfällen velat säga till någon
lärare att detta är ett felaktigt sätt, men jag
har sett vad som händer med folk som säger ifrån
och är därför själv inte lika dumdristigt
modig och gör likadant. Hur många framtida arbetsgivare
går på förklaringen: "Men jag kan det här,
jag kom bara inte överens men den lärare jag blev tilldelad"
text: GUNILLA ANDERSSON
som går tredje året på gymnasiet
13.1.1999
|