Lyckat direktval i Oslo Men Höyre vill avveckla försöket I Oslo röstade invånarna i fyra bydelar fram sitt eget lokala parlament. Byrådets politiska sammansättning skulle på så sätt bättre motsvara bydelens. Men åsikterna om försöket går isär, både mellan och inom partierna. I bystyret vill Höyre avveckla försöket med direktval medan partikamrater i bydelsorganisationen vill behålla det. - Om inte det här är en utvidgning av demokratin, så vet jag inte vad som är det, säger Elin Horn Galtung, bydelsutvalgsleder för Höyre. I samband med kommunvalet 1995 genomförde Röa bydel, tillsammans med tre andra bydelar, direktval till bydelsutvalget. Att låta bydelarnas invånare avgöra den politiska sammansättningen på sitt bydelsutvalg (stadsdelsnämnd) skulle öka graden av demokrati. Så har också skett, menar Elin Horn Galtung, som sitter i bydelsutvalget i Röa sedan nio år och är dess ordförande sedan fem. Som bydelsutvalgsleder (stadsdelsnämndens ordförande) i Röa har hon kunnat följa försöket med direktval på närmast tänkbara håll och hon är mycket positiv till resultatet. - Sedan direktvalet har jag som politiker kommit mycket närmare väljarna och i bland, när människor stannar mig var tredje meter, känns det som om bydelens invånare äger mig. Men det är roligt med den nära kontakten politiker och väljare emellan, säger hon. Hon är inte ensam om att vara positiv till direktval. I ett brev från de fyra bydelsutvalgen skrev alla partier gemensamt att bystyret borde vänta med att fatta beslut kring fortsatta direktval tills en grundlig genomgång gjorts av försöket. Det var 1984 bystyret (kommunfullmäktige) i Oslo lät fyra bydelar få politisk makt på prov. Målet var att demokratin skulle öka och att effektiviteten i bydelarnas verksamhet skulle bli bättre. Försöket föll väl ut och 1 juli 1988 permanentades verksamheten. En politisk majoritet såg till att demokratin, enligt förespråkarna, kunde ta ytterligare ett steg vid kommunalvalet 1995, då det i fyra bydelar hölls direktval. I bystyret var Röd Valgallianse, Sosialistisk Venstreparti, Arbeiderpartiet, Venstre och Senterpariet för direktval. Kristelig Folkeparti, Höyre och Fremskrittspartiet var mot. - I bystyret är Höyre mot direktval och risken är därför stor att det inte blir någon fortsättning och det vore synd eftersom jag tycker det har fungerat väldigt bra, säger Elin Horn Galtung, och framhåller att fördelarna med direktval är fler än hon trott. - Friheten för oss bydelspolitiker i förhållande till bystyret blev mycket större än vad den var tidigare å grund av den nya lokala röstningen. Men praksis visar också att vi i bydelsutvalgens ställs mer direkt ansvariga av lokalbefolkningen. Höyre och Fremskrittspartiet fick vid kommunalvalet 1995 majoritet och enligt vice ordförande i Höyres bystyregrupp, kommunalrådet Baard Folke Fredriksen, kommer partiet att avveckla försöket med direktval. - Vi har inte velat ha direktval bland annat på grund av att vi inte är säkra på att det är en utvidgning av demokratin. Dessutom kan det leda till att man inte vet vem som har ansvaret vilket till exempel skulle kunna innebära att förvaltningsorganisationen, om den inte får genomslag för ett förslag i bydelen, går till bystyret i stället, säger han. Han anser också att direktval till bydelsutvalget måste gå hand i hand med lokal beskattningsrätt, vilket inte är fallet i Oslo. Valdeltagandet i bydelsvalen låg cirka fem procentenheter under deltagandet vid kommunalvalet samma år (69,4 procent). Röa bydels socio-ekonomiska sammansättning är inte lika homogen som flera andra bydelars, utan påminner om stadens i dess helhet; villabebyggelse kombineras med hyreshus, höginkomsttagare med låginkomsttagare och välutbildade med lågutbildade. Traditionellt är Röa en blå stadsdel, men med indirekta kommunalval, där mandatfördelningen i bystyret avspeglades i bydelsutvalget, kom ofta den socialistiska majoriteten att utgöra majoritet även där, vilket enligt Elin Horn Galtung inte sällan ledde till att många i bydelen blev rasande över beslut fattade i bydelsutvalget. Vid valet 1995 fick det borgerliga blocket sju av tretton mandat i Röa och därmed majoritet. Arbeiderpartiet fick två mandat i Röa medan de i de tre andra bydelarna med direktval fick sex av tretton mandat. Tillsammans med Socialistisk Venstreparti har de majoritet i dessa tre bydelar. Elin Horn Galtung menar att hon och hennes partikamrater tar hänsyn till de andra partierna och att målet hon har är att nå konsensus kring beslut. - Kristelig Folkeparti röstar nästan alltid samma som vi men jag vill inte säga att de prostituerar sig för att få inflytande, utan vi är faktiskt väldigt ofta eniga. Fremskrittspartiet röstar inte så ofta som vi vid våra omröstningar och har flera gånger stått ensamma. Om partierna i Oslo är oense huruvida direktval är bra eller ej, så är de desto mer överens om att bydelsreformen som infördes 1988 utfallit väl. Den bärande idén bakom reformen var att ökad lokal frihet knuten till resultatansvar ger bättre service till kommuninvånarna. De allra flesta är i dag överens om att så blivit fallet. Tilldelningen av kommunala medel till bydelarna grundar sig på bestämda kriterier, i huvudsak baserade på demografi, utbildningsnivå och sociala förhållanden. Den totala budgeten för bydelarna var för 1996 7,5 miljarder kronor eller knappt 40 procent av kommunens totala budget. Bydelsreformen infördes vid en tid då Oslo kommun hade en mycket stram budget och allmänt anses reformen ha varit ett effektivt medel för att förbättra kommunens ekonomi från 1988 till i dag. Elin Horn Galtung är positiv till bydelsreformen och menar att den mycket riktigt hjälpt till att få ordning på kommunens budget. En orsak till det menar hon är det nära samarbete mellan förvaltning, politiker och bydelsinvånare reformen lett till. Målen med bydelar var bland annat att servicen till medborgarna skulle förbättras, att mer innehållsrika arbeten inom förvaltningen skulle skapas och att demokratin och den politiska styrningen av tjänsteproduktionen skulle öka. Att dessa mål åtminstone delvis uppnåtts är partierna överens om. - En av de saker bydelsrefomen medfört menar jag är att samhörigheten mellan politiker och administration blivit större och att vägen mellan beslut och genomförande därför blivit väldigt kort. - Sämre är att vi i Röa får mindre pengar bland annat för att vi är mindre tättboende och har fler högutbildade än den genomsnittliga bydelen. Samtidigt lever folk i Röa bydel längre och har därför lika stora behov av omsorg och vårdinsatser som invånare i bydelar med annan demografisk sammansättning. Vi har faktiskt inte råd att vara jultomte, säger Elin Horn Galtung. Forskning bedrivs kring försöket med direktval, men enligt Terje P Hagen vid NIBR, Norsk institutt for by- og regionforskning är det för tidigt att dra några slutsatser. Resultat av en utvärdering kommer under 1997. text: PER NILSSON bild: HENRIK LANGE Fakta om Oslos bydelsreform | Synpunkter? Skriv till oss! Tillbaka till innehållsförteckning