Den representativa demokratin har förstärkts Statsvetaren Jörgen Westerståhl erinrar sig hur läget var när man började diskutera införandet av stadsdelsnämnder: - Det var olika tankar som löpte samman hos framför allt centern och folkpartiet. Förmodligen ville de återknyta till de tidigare små och självständiga kommunerna före kommunsammanslagningarna. De hade ju därmed förlorat inflytande. - I början var socialdemokraterna negativa men de ändrade inställning. . De ansåg att de gamla sektorsorganen var konservativa och tröga inför förändringar. Ett exempel är de gamla skolstyrelserna, som inte längre finns. Av dessa olika skäl kom därför krafterna för en decentralisering att sammanfalla mot en anpassning till lokala lösningar. Westerståhl anser att dessa aspekter har kommit i skymundan i den allmänna debatten, eftersom den ekonomiska krisen kom samtidigt som stadsdelsnämndsreformen. Detta hindrar inte att Westerståhl ser positivt på den genomförda decentraliseringen: - Våra utvärderingar visar att nerdragningarna blev mindre smärtsamma med reformen. Det är inte många kommuner som kunnat göra 20% nerdragningar i början på 90-talet. - Intresset för decentraliseringen har därmed förskjutits mot ekonomin. I både Malmö och Stockholm har besparingsperspektivet varit viktig i diskussionen. Stockholm exempelvis räknar med att spara en miljard. Demokratin har stärkts I debatten om SDN framförs emellanåt ståndpunkten att reformens egentliga syfte hela tiden har varit att effektivare än tidigare kunna genomföra alla nedskärningar. Westerståhl förnekar att så var fallet. - I protokollen om SDN från 80-talet finns inget om nedskärningar. Man var tvärtom rädd för att kostnaderna skulle bli betydligt högre än tidigare, med krav på expansion från medborgarna gentemot de lokala politikerna. Valet av verksamhetsområden för stadsdelsnämnderna är oftast enkla att göra enligt Westerståhl. De "hårda" områdena som vatten, el, avlopp, fungerar bra som det skötts tidigare. Det är de "mjuka" områdena som faller naturligt att decentralisera. Enda tveksamheten idag är hur man ska göra med primärvården och åldríngsvården. Varför har demokratin försvagats vid införandet av stadsdelsnämnderna? Jörgen Westerståhl reagerar starkt på en sådan fråga. - Fel! Den representativa demokratin har förstärkts och politikerna har fått större inflytande över verksamheten. Men tjänstemännen är inte speciellt entusiastiska till dessa förändringar. När Westerberg pressas på demokratförbättringarna vid decentraliseringen, menar han att kontakterna mellan samhället och politikerna blivit bättre och bredare. Välorienterade politiker - Förr kunde det exempelvis inträffa, att man fattade beslut om skolor man aldrig sett. Idag är de lokala politikerna väl orienterade om verksamheten. Kontakterna med de lokala politikerna har ökat enligt Westerståhl. Normalt brukar siffrorna ligga runt en procent som uppger sig ha haft kontakt med en politiker. - I vår undersökning har vi fått fram resultatet att 6% uppger sig ha haft med någon politiker. Det skulle bli 20.000 personer om siffran är riktig. - Men man kan ju undra vad som ska räknas som kontakt med en politiker. Man kan inte ange graden av demokrati genom att mäta graden av kontakter. Kontakter tas oftast i form av protester. Bästa sättet att öka demokratin skulle med ett sådant resonemang i så fall kunna ökas genom att göra fler nedskärningar! Westerståhl menar istället att det finns andra exempel på hur demokratin ökat med stadsdelsreformen. Politikerna tar nämligen själva många kontakter med skolor och andra platser de har ansvar för. De snappar även upp en hel del som boende i stadsdelen. Några förslag till förändringar av den nuvarande strukturen kommer inte fram i boken. Den är en ren beskrivning av tillståndet. Så frågan vad Westerståhl personligen har för synpunkter om närdemokratin blir naturlig. - Jag var från början skeptisk till reformen. Det ena modeordet efter det andra dök upp. Men jag blev mer positiv när jag började med undersökningarna om inställningarna till reformen. Idag finner Westerståhl ingen anledning att föreslå några förändringar i formerna för den kommunala demokratin. Men anser att trycket på den kommunala politikern är i största laget. samtidigt ser han den obetalda politikern som ett viktigt inslag i den kommunala demokratin. Professionaliseringen av politiken är ett hot mot demokratin, säger Westerståhl. Men samma kritik riktar han även mot de stora folkrörelserna. text: CHRISTER WIGERFELT bild: HENRIK LANGE Tillbaka till föregående sida