Större brukarinflytande fördjupar demokratin
Sigward Rubenowitz har låtit göra intervjuer
om medborgarnas och kommunala tjänstemäns inställning till
SDN-reformen. 6.600 personer har svarat på frågorna. Utgångspunkten
var att undersöka hur vi upplevt utvecklingen av demokratin och servicen
vid övergången till stadsdelsnämnder.
Inställningen till SDN-reformen skiljer sig radikalt åt mellan
politiker och SDN-chefer å ena sidan och de anställda och allmänheten
å andra sidan. Den förra gruppen tycker att demokratin ökat.
För övriga medborgare har inte känslan av inflytande ökat.
Enligt undersökningen är de centrala politikerna mest positiva
till SDN-reformen, följda av de lokala politikerna. Därefter kommer
de högre lokala tjänstemännen, medan övriga tjänstemän
och medborgarna, göteborgarna i gemen, är mest negativa.
Negativa tjänstemän
- Ur personalens synpunkt har reformen inte inneburit någon
förbättrad service. De anser att de fått politiker utan
särskilt god kompetens som försöker styra dem.
- Tjänstemännen vill ha färre stadsdelsnämnder och har
här samma inställning som moderaterna.
Rubenowitz finner att SDN-reformen ur servicesynpunkt har givit några
klara försämringar för medborgarna.
- Förr satt tjänstemännen i centrala organisationer och kunde
ge varandra stöd. När de flyttades ut till de olika stadsdelarna
blev det en uttunning av kompetensen. Resultatet har blivit minskad helhetssynen
och ökad revirbevakning.
Den politiska styrningen genom stadsdelsnämnder riskerar enligt Rubenowitz
att föra med sig några allvarliga konsekvenser. Det saknas ofta
helt enkelt 
tillräckligt god beställarkompetens i stadsdelarna. Kanske
finns här ett av svaren till att de olika stadsdelarna inte har blivit
mer likvärdigt utvecklade.
Ökad polarisering
Det framgår klart av utredningen att det har blivit
en ökad polarisering mellan stadsdelarna.
Rubenowitz menar att vägen till förbättringar av demokratin
kan gå via ett större brukarinflytande. Det är de näraliggande
frågorna som har störst möjlighet att engagera folk. Men
Rubenowitz är skeptisk till exempelvis skolråd om de inte har
beslutanderdätt.Utan beslutanderätt tror han inte att folk är
intresserade av att ställa upp. Tiden har blivit en bristvara i vardagen
och har därmed också blivit ett hinder för ökat engagemang.
Slutligen tycker Rubenowitz att det ibland är förvirrat kring
begreppet demokrati. Demokratins former måste kunna ifrågasättas
om de inte direkt gagnar medborgarna.
- För statsvetare är demokrati ofta något religiöst!
text: CHRISTER WIGERFELT
bild: HENRIK LANGE