Populära direktval

Men regeringen säger nej

 Direktval? Regeringen tycks inte vilja lyssna på det örat.   Få kommuner som infört kommundelsnämnder har direktval till dessa, trots att en stor majoritet av både väljare och politiker vill det.
Men kan man tala om lokal demokrati när inte invånarna i kommundelen själva röstar fram sina lokala politiker?

I det svenska kommunforskningsprogrammet konfronterades medborgare och kommunpolitiker med påståendet "Där det finns en kommundelsnämnd, bör den inte väljas av fullmäktige utan direkt av väljarna i kommundelen". Av politikerna svarade 72 procent av "ja". Hela 93 procent av medborgarna instämde i påståendet.
En överväldigande majoritet är alltså positiv till direkta val i kommundelarna. Och ändå har det bara införts på prov i enstaka kommun- och stadsdelar.

I Oslo pågår ett försök där fyra bydelar i direkta val röstar fram sina politiker. Här vill emellertid en politisk majoritet avsluta försöken trots kommundelspolitikernas unisont positiva reaktioner.
I Köpenhamn fick tre bydelar tillsätta sina lokala politiker i direkta val i maj i år. Försöket avslutas år 2001.
Göteborg har överhuvud taget inte haft försök med direktval.
Belackarnas huvudargument mot direktval är att problem uppstår när vissa kommundelar får en annan politisk majoritet än fullmäktige. Risken finns, menar de, att centralt beslutade handlingslinjer genomförs med olika grad av engagemang eller eventuellt inte genomförs alls där majoriteten är en annan än i kommunfullmäktige.

Tillräckligt handlingsutrymme

Det är ett resonemang som statsvetaren Jonas Sandqvist tillbakavisar. Han menar att resursfördelningssystemet ger politikerna i stadsdelsnämnderna tillräckligt handlingsutrymme. Systemet innebär att varje stadsdelsnämnd får medel beräknat på socio-ekonomiska faktorer. Dessa medel får nämnden sedan disponera själv och skulle därför, enligt Jonas Sandqvist, ha frihet att driva en egen politik.
Förespråkarna framhåller i huvudsak samma fördelar med direktval som med kommundelsnämnder i stort; ökat medborgarinflytande och ökat engagemang.
Folke Johansson, docent vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, menar att direktval ger förutsättningar för ett ökat medborgarengagemang.

- De hittillsvarande utvärderingarna av kommun- och stadsdelsnämnder har visserligen visat att deltagandet inte ökat, men jag tror att det är fråga om att man tittat på för kort sikt. Jag tror att SDN-reformen som sådan och även direktval kommer att innebära ett större engagemang, men det får gå tio, femton år innan man kan se det.

Segregerad stad ger givet val

Stockholms stad har ansökt om att få hålla direktval i Rinkeby, Vantör och på Norrmalm. Regeringen avslog dock ansökan och det är tveksamt om någon ny ansökan kommer att göras.
Socialdemokratiska partiledningen i Stadshuset är för direktval, men partiets representantskap har tagit ett principbeslut om att partiet är emot. Därmed hamnar socialdemokraterna i Stockholm i en lojalitetskonflikt. I uppgörelsen om stadsdelsnämnderna med center- och folkpartiet ingår nämligen att direktval ska hållas.


Erik Nilsson, ordförande (s) i Norrmalms SDN, var tidigare borgarrådssekreterare och är en av arkitekterna bakom stadsdelsreformen. Han tillhör de socialdemokrater som är emot direktval.
- Jag är rädd för att det skulle skapa stora otydligheter. Folk har redan i dag svårt att hålla isär kommun-, landstings- och riksdagspolitik.
Han tycker inte heller det vore lyckat att separera en direktvald församling från beskattningsrätten.
- I och med resursfördelningssystemet så finns det vissa frihetsgrader för stadsdelsnämnden, men en socialdemokratisk borgmästare i en röd stadsdel riskerar ändå att få sitta och förvalta en moderat budget.


Erik Nilsson påpekar att Stockholm är segregerad i så hög grad att man redan nu kan säga hur direktval skulle utfalla.
- Hela innerstaden blir blå med undantag för Södermalm. Ytterstaden utom Bromma blir röd.
Detta gör också att partiernas engagemang inför valen skulle minska. Varför driva en kampanj i en stadsdel där man på förhand inser hur det ska gå?
Kerstin Gustafsson har varit moderat SDN-ledamot i Rinkeby sedan försöksverksamheten infördes 1990. Hon är positiv till reformen. Direktval tror hon emellertid inte är någon bra idé.
- Det beror väl på att jag sitter där jag sitter. Moderaterna har inte så många väljare härute. Och bortsett från det tror jag också att det skulle vara svårt för socialdemokraterna att driva en egen politik här ute om det vore borgerlig majoritet i stadshuset, till exempel, säger hon.

text: PER NILSSON
bild: HENRIK LANGE


Synpunkter? Skriv till oss!
Tillbaka till innehållsförteckning