|
Att människor
i ett samhälle har tillgång till relevant information är
viktigt inte minst för demokratin. Men det är inte så enkelt
som att mer information är bättre.
Viktig information från våra demokratiska organ kan effektivt
döljas i ett större informationsflöde vilket ställer
stora krav på mottagarens kunskap. Att förstå och sätta
informationen i en kontext är ofta svårare än att finna
den.
Bengt-Arne Vedin var tidigare adjungerad professor vid Tekniska högskolan i Stockholm och är numera ansvarig för
Ruben Rausings forskningsstiftelse samt ordförande för Tekniska
museets forskningsnämnd, och han menar att den som sänt informationen
ändå har ett alibi och kan säga att; du fick ju informationen
men reagerade inte.
Som konsult, föreläsare och skribent inom bland annat informationsteknik
och framtidsstudier har han levt i informationssamhället längre
än de flesta av oss. Att mer information är bättre avfärdar
han som en myt vars idé är att den som är välinformerad
har mer makt, kan välja och styra själv, riskerar mindre att manipuleras.
Ett demokratiskt, jämlikt samhälle förutsätter lika
och full informationstillgång till alla. Information åt folket,
åt alla.
Oinformerad drunknar
Verkligheten är en annan menar han. Osorterad,
orelaterad information i stor mängd riskerar att dränka den oinformerade,
skapa överbelastning och stress. Ett effektivt sätt att manipulera
kan mycket väl vara att just skölja information över den
som saknar informationsverktyg.
Sådan manipulation är ingen dystopi utan förekommer i dagens
Sverige.
- Det finns många exempel på att så har skett. Politikerna
sade till exempel om almarna och Dennispaketet att "Detta har vi kört
i alla politiska instanser och det är för sent att ändra
något nu", säger han.
- Dessutom föreligger stor risk för förvirrande information,
pseudokunskap och informationsstress. Därigenom kan människor
lätt bli offer för manipulation och demagogi.
Han nämner presidentkampanjen i USA mellan Bush och Dukakis som ett
exempel på sådan manipulativ och missvisande information. Den
kampanjen kom mycket att handla om vad Dukakis skulle ha gjort om hans fru
blivit våldtagen och mindre om sakfrågorna.
I myten om att mer information är bättre ingår att man ser
information som likvärdig med kunskap. Men enligt Bengt-Arne Vedin
kan man tala om en hierarki med data i botten som via information och kunskap
toppas av visdom, förmågan att klokt utnyttja kunskapen.
Det är svårt att dra några skarpa gränser i den här
hierarkin eftersom det som är kunskap för en kan vara information
för en annan och data för en tredje. Förståelsen beror
på kontexten, på sammanhanget.
När Victor Hugo år 1862 hade publicerat Samhällets olycksbarn
åkte han på semester för att vila upp sig. Efter ett tag
skickade han ett brev till sin förläggare för att få
reda på hur boken tagits emot. Brevet löd "?". Svaret:
"!".
Sammanbrott krävs
En del av informationsöverflödet står
Internet för. Men det nya mediet kan också användas till
att stärka demokratin genom att offentliga organ lägger ut information
på nätet och därigenom ger invånarna bättre access
till offentliga handlingar. Ett annat exempel är kommunala folkomröstningar.
Sådana har hållits i bland annat USA och blir både enklare,
billigare och snabbare än traditionella omröstningar, menar Bengt-Arne
Vedin.
- Men det finns påtagliga risker med Internet också. Om jag
timmen innan jag skall rösta hittar alarmerande uppgifter om till exempel
en kandidat på nätet, hur skall jag hinna kolla om de stämmer?
- I Sverige har vi hög internetmognad och därför tror jag
att val via Internet kan hållas inom tio år. Svårigheterna
är inte så mycket tekniska som sociala och politiska, säger
han.
I den pågående regionaliseringsdebatten har frågan om
Internet sin plats, framhåller Bengt-Arne Vedin som menar att utvecklingen
delvis går mot att Internet låter till exempel olika städer
samarbeta över nationsgränserna.
- En alternativ utveckling kan vara att andra grupper än regionala
använder sig av Internet och hittar likasinnade. Det skulle kunna tala
mot regionalisering, åtminstone vad gäller Internets roll. Människor
med ett gemensamt intresse, en gemensam bas, kan komma tillsammans, snarare
än människor med gemensam regiontillhörighet.
text: PER NILSSON
Synpunkter?Skriv
till oss! | Tillbaka till
innehållsförteckning |
|