| |
|
När jag gick i skolan var det Hej matematik, grupparbeten, temaarbeten och språklabbet som skulle revolutionera inlärningen. Ingenting skulle vara sig likt när vi fått plugga glosor med lurar på huvudet eller flyttat siffror till den tomma mängden. Men så värst revolutionerat blev det nu inte. Jag undrar fortfarande vad det var som skulle värmas upp med alla element som vi räknade i matten och inte sjutton vågar jag prata tyska fast jag läst in texter på band. Nu är det alltså
e-learningens tur. Är den
samma uppblåsta innehållslösa ballong eller
kommer revolutionen nu? Det är lätt att få intrycket av ett nutida Klondyke när man surfar runt på nätet på jakt efter meningen med e-learning. Massor av företag försöker få oss att betala dyra pengar för effektivare inlärning. En del av de här utbildarna ger ett klart oseriöst intryck. Men många är säkert ute i ärliga avsikter. Klart är ändå att man förväntar sig en växande och lukrativ marknad. De flesta vänder sig till köpstarka företag och erbjuder allt från skräddarsydda "kunskapsportaler" till enkla utbildningar i hur man använder ett dataprogram. Ett försvinnande fåtal ser grundskola och gymnasieskola som potentiella marknader. Lättåtkomlig, effektiv, snabb. Detta är de tre honnörsorden. Den tilltänkta eleven (eller kunskapskonsumenten kanske är ett riktigare ord) skall kunna plugga när det passar och var det passar. Möjligheten att läsa på distans gör utbildningen tillgänglig även för den som bor i den otillgängligaste glesbygd. På så vis kan man se e-learning som en demokratisk undervisningsform. Kanske kan den också bidra till att lösa upp den åldersindelning som finns inom dagens undervisning. Vi kan studera i grupper på inlärningsnivå eller samma intressesfär som oss själva oavsett hur gamla vi råkara vara. Klassisk är redan berättelsen om pojken som hjälpte matteprofessorn med lösningen på ett tal den är talande, vare sig den är en vandringsägen eller ej. Lättåtkomlig kan även betyda lätt att ta fram när man får en stund över (hemma eller på jobbet). Det erbjuder nya tillfällen till studier; ineffektiva pauser blir effektiva studiestunder. (Oj, nu hörde jag plötsligt hur det ekade från en reklamannons för de gamla hederliga liguaphonekurserna i språk minns ni dem? Var de kanske e-learningens förtrupper?) Men snabbheten då? Lär man sig verkligen lättare med hjälp av e-learning eller ligger det bara implicit i effektiviteten? Det leder oss till pudelns kärna. Pedagogiken. Är den ny eller är det bara frågan om riktigt gammal inlärning med nötning och belöning i ny förpackning? Vad har man egentligen för kunskapssyn på e-learningföretagen? Det pratas väldigt lite pedagogik på hemsidorna, tyvärr. De flesta verkar syssla med att lära ut hårdfakta och då fungerar väl innötningen bra. Men nog finns det nya möjligheter. Naturligtvis finns det öppningar för kunskap som inte bara bygger på råplugg. Förståelse och förmåga att se samband lär man sig lättast i en social kontext och faktiskt ger nätet möjlighet att öppna det gamla klassrummet ut mot världen. Plötsligt kan diskussionerna ske i grupper av människor som befinner sig på olika platser. Kunskapssökande kan ske i sammanhang som är större än skolbiblioteket. Ännu så länge har man inte prövat det här i någon större utsträckning, men det finns saker på gång. På Nordiska Hälsovårdshögskolan har man till exempel haft distansundervisning med hjälp av e-mail och chatter. Resultaten har varit mycket goda och studenterna har kunnat driva studieprojekt på olika platser och fått hjälp av varandra och handledare kontinuerligt under projektets gång. Ett bra exempel på hur man kan vidga det sociala rummet med hjälp av nätet. Säkert finns det fler sådan exempel. Det enda ställe jag hittat där utbildarna för någon typ av debatt om det här är på www.e-learningportalen.nu. Där hittar man några inlägg där det faktiskt pratas lite om innehållet i det som lärs ut. Där finns också flera av de företag som sysslar med e-learning i Sverige. Är du intresserad av de här frågorna är det en bra ingång. Vi har säkert inte hört det sista om inlärning med hjälp av IT. Citat som det nedan andas kanske lite väl mycket entusiasm, men den som lever får se.
Text: Siri Reuterstrand |
 |