Sven Nelander och Viveka Lindgren har gjort en undersökning av hur medlemmarna i de stora fackförbunden LO, TCO och SACO förhåller sig till kultur. Här är en sammanfattning av de avsnitt som handlar om läsandet.

Hur har läsandet förändrats genom åren? Man kan ge en både ljus och mörk bild. Det finns mycket som är positivt, spännande och löftesrikt inför framtiden, och här kan man främst peka på att så många människor är aktiva. Några exempel:
Ungefär 1,2 miljoner medlemmar i facket, däribland en halv miljon LO-medlemmar, läser böcker i stort sett varje vecka.

Men det finns också en mera negativ bild. Att läsa böcker, att skriva själv och att gå på bibliotek är fortfarande mycket klasskiktat. De två förstnämnda aktiviteterna tillhör några av de mest klassuppdelade av alla de olika kulturaktiviteter som jämförs.
En annan del i denna negativa bild är de förändringar som skett vad gäller läsandet av böcker på fritiden. Med tanke på böckernas betydelse för att öppna nya världar, förståelse av och kunskaper om människors livsvillkor i olika tider och i olika länder, förmedling av upplevelser och för stimulans av fantasin, är det allvarligt att männens läsande har minskat mycket starkt. Andelen män som ofta läser böcker (i stort sett varje vecka) har minskat kraftigt - och istället har andelen som aldrig läser böcker ökat starkt. Det minskade läsandet av böcker gäller både manliga arbetare och manliga tjänstemän. Så här har utvecklingen varit sedan början av 80-talet.

Andelen män som inte läst böcker någon gång under de senaste tolv månaderna

Den relativa förändringen är allra störst bland de manliga tjänstemännen. Bland manliga TCO-medlemmar har andelen som inte har läst en enda bok under det senaste året nästan fördubblats - från 11 till 21 procent på en så pass kort tid som ungefär 15 år. Andelen manliga SACO-medlemmar som inte läser böcker har (från en låg nivå) mer än fördubblats.

Bland kvinnorna har motsvarande andelar varit praktiskt taget oförändrade under hela perioden (LOs kvinnor 17 procent 1982/82 mot 18 procent år 1998 och TCOs kvinnor 5 procent 1982/83 jämfört med 7 procent år 1998). Av hela gruppen kvinnliga löntagare är det 12 procent som aldrig läser böcker, vilket är exakt samma andel som i början av 80-talet.

Kvinnor har länge läst mer än männen, men den utveckling som skett under 80- talet och 90-talet har alltså medfört att gapet har ökat kraftigt.

Om det är så att läsandet och skrivandet öppnar nya infallsvinklar, ger stimulans till att tänka på ett annorlunda sätt - och därmed också kraft och mod att ifrågasätta det bestående och söka formulera nya alternativ - kan man ställa frågan vad detta kan komma att betyda för framtiden? Vad innebär det till exempel för jämställdheten mellan könen - för möjligheterna för kvinnor och män att mötas i ett jämbördigt samtal?

En annan aspekt på resultaten är vilka effekter den minskade bokläsningen bland männen har på barnen. Papporna är liksom mammorna viktiga modeller och förebilder för barnen. Om en allt större del av papporna aldrig läser böcker kan vi vara ganska säkra på att detta också påverkar barnen, särskilt gäller det pojkarna.
För att visa snabbheten i förändringarna kan vi låta följande räkneexempel utgöra en tankemässig illustration. Om minskningen av männens läsande framöver skulle fortsätta i samma takt som under den femtonårsperiod vilken nu ligger bakom oss, kommer man att om femton år vara i en situation då 50 procent av LOs och 40 procent av TCOs män inte alls läser några böcker på sin fritid.

Resultaten av våra bearbetningar av statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållandena år 1998 visar att nästan 4 av 10 LO-kvinnor (38 procent) har läst böcker i stort sett varje vecka under de senaste 12 månaderna, nästan 45 procent har läst böcker mera sällan än varje vecka, medan resterande knappt 20 procent inte alls har läst någon bok under det senaste året.
Männen inom LO är betydligt mindre flitiga bokläsare. Knappt 2 av 10 har läst böcker i stort sett varje vecka, medan nästan 4 av 10 inte har läst några böcker alls under de senaste 12 månaderna.

Vi kan göra vissa jämförelser mellan vissa fackförbund. Urvalet tillåter dock inte att samtidigt göra uppdelning på kön. Detta innebär att de skillnader vi redovisar delvis kommer att återspegla könsfördelningen i respektive förbund, eftersom kvinnor i större utsträckning än män läser böcker.
Med det här i åtanke kan vi konstatera att av de fem jämförda LO-förbunden är andelen som ofta läser böcker högst i Kommunal. Det framgår också att skillnaderna är ganska stora mellan LO-förbund och tjänstemannaförbund. Detta gäller såväl andelen flitiga bokläsare som andelen som inte läser alls.

Det finns också regionala skillnader. Andelen som läser böcker varje vecka är högre i Stockholm än i övriga delar av landet.

Vi kan se vilka förändringar som har skett. Andelen som läser böcker i stort sett varje vecka har sjunkit bland LOs män, men varit i stort sett oförändrad bland LOs kvinnor. Detta gäller också om vi ser till andelen som överhuvudtaget läser böcker. De här slutsatserna gäller såväl under 1990-talet som i det mera långsiktiga perspektivet sedan 1980-talets början. Utvecklingen innebär att skillnaderna mellan könen kraftigt har förstärkts. Inom TCO har andelen män som ofta läser böcker (i stort sett varje vecka) minskat kraftigt sedan 1980-talets början. Också bland kvinnorna har skett en minskning.
Vad beträffar SACO har andelen män och kvinnor som läser ofta (i stort sett varje vecka) minskat kraftigt både under 80- och 90-talet. Särskilt bland männen är det fråga om en mycket kraftig minskning av läsandet. Också vad gäller tjänstemännen blir den sammanfattande slutsatsen att olikheten mellan kvinnor och män vad gäller läsning av böcker har ökat och att en kraftigt växande andel män aldrig läser böcker.

Text: SVEN NELANDER, VIVEKA LINDGREN
00.01.26