Ett i raden av allt fler virtuella museer finns på Västerbottens museums hemsida. http://www.vasterbottensmuseum.se/. Med hjälp av länken "Virtuella museet" kommer man till en webpresentation av deras populära kulturhistoriska basutställning om Umeå stad, kustbygdens jordbruk och industrialiseringen. Just den här utställningen kan bara besökas i denna digitala form i verkligheten håller museet på att bygga nya utställningar.

Västerbottens museums hemsida visar att frågan om vad ett virtuellt museum är har många svar. De väljer att kalla en liten del av sin hemsida för det virtuella museet, samtidigt som hela hemsidan är ett virtuellt museum. På hemsidan publicerar man allt större delar av sina samlingar och gör dem sökbara för allmänheten.

Museerna är i sig själva medier för kommunikation. Just museimediet kännetecknas av att de använder andra medier i sina presentationer. Det är snart tio år sedan museerna i Kanada började använda internet i sitt arbete. Idag finns museer i ett hundratal olika länder representerade i nätverket Virtual Library museum pages http://icom.museum/vlmp/

För besökarna innebär det att en version av samlingarna och utställningarna i Louvren utanför Paris aldrig längre bort än närmaste dator http://www.louvre.fr/louvrea.htm. På hemsidan har man publicerat virtuella turer i basutställningarna på liknande sätt som Västerbottens museum gjorde. Skillnaden är antalet turer som det finns att välja på och så ämnena förstås. Orientaliska, egyptiska, grekiska, etruskiska och romerska fornsaker är några av de nio teman som skapar ordning över ett till synes oändligt antal gallerier. När man tröttnat på att snurra runt i gallerierna kan man ta del av ett stort antal konstverk ur samlingarna. Det förändrar förutsättningarna för dem som studerar konst. När jag läste den första konstkursen vid universitetet var vi hänvisade till suddiga svartvita bilder i kursboken eller synintryck från egna resor till olika konstsamlingar.

Materialet på en museihemsida blir aldrig något annat än en version av deras samlingar och utställningar. Till slut måste den intresserade besökaren ändå komma till museet och själva se originalföremålet. Detta hävdar bland andra chefen för Teknik och vetenskapsmuseet i Florens (Istutio e Museo di Storia della Scienza di Firenze). För några år sedan strukturerade man om museets verksamhet så att en tredjedel av resurserna skulle gå till arbetet med hemsidan och virtualiseringen av museet http://www.imss.firenze.it. Särskilt anser man att museets Galileisamling är viktig nationellt och internationellt. Den hittar man på hemsidan under rubriken Museum och länken Virtual Tour of Room IV Galileo Galilei. http://www.imss.firenze.it/vr/index.html

Frågorna om tillgängligheten till museerna på webben visar hur långsamt teknikutvecklingen går trots allt tal om det motsatta. Det behövs kraftfulla datorer, uppdaterade program och snabba uppkopplingar för att göra webbmuseibesöken trevliga. Ur teknikhistoriskt perspektiv behövs ett "tekniksprång" som gör att användningen av it-redskapen blir viktigare och att frågorna om antal gigabyts och programversioner blir den chimär som de borde vara.

Alla olika former av digitala presentationer är ytterligare ett medium bland dem som sedan tidigare använts i museikommunikationen. När Västerbottens museum gjorde den basutställning som nu finns på webben så var den del av ett nytt pedagogiskt program. Många av de krav som då ställdes på den nya utställningen liknar dem som numera ställs på museer i virtuell miljö. Tonvikten låg på människorna bakom museets föremål och gav föremålen plats i relation till människornas liv och miljö. Det innebar att få utvalda föremål ingick i utställningen och att de kompletterades med bilder, modeller och texter.

Målet var att besökaren skulle förstå utställningens berättelse oberoende av en guide. Fler föremål kunde sökas upp i faktarum och studiesamlingar. Utställningen bildade tillsammans med faktarum och aktivitetsprogram en helhet, ett sammanhängande informationsområde, med olika grader av teoretisk och praktisk fördjupning. Eftersom det var särskilt viktigt att basutställningarna skulle kunna användas i skolornas arbete anpassades informationsnivån i utställningen pedagogiskt till åldersgruppen 10-12 år.

I webvärlden utvecklas detta område särskilt när det gäller spel med historiskt innehåll och pedagogiska ambitioner. Museum and the web är den största årliga konferensen i USA för virtuella museifrågor http://www.archimuse.com. I mars 2003 är det dags för nästa Museum and the web. I samband med konferensen utses också årets bästa webproduktioner inom olika museiområden och en vinnare för alla kategorier. År 2002 var totalvinnaren The mesoamerican ballgame http://www.ballgame.org/. Här i mötespunkten mellan dataspel, historia och virtuella miljöer finns ett dynamiskt område i fantasins utkanter som det blir spännande att följa de närmaste åren.

2002.12.12