Det finns olika sorters konst, alla med sina uttrycksmedel och alla med utövare som mer eller mindre väl lyckas i sitt uppsåt. Men alla sorters konst visas inte på konsthallar eller blir omskrivna på kultursidor. Man får rikta blicken mot andra platser för att få se en annan sorts konst, en konst som funnits där hela tiden, men inte varit synlig.

Det ett Museum för Annan Konst vill synliggöra går inte att förstå utifrån en enda, sammanhängande infallsvinkel. Vi vill skapa ett museum som ska verka för en inkluderande kultur som är öppen för olika sätt att gestalta och se. En kultur som förmår bejaka det Andra; det olikartade, komplexa, ambivalenta, individuella, simpla, förföriska, folkliga, vulgära, lustfyllda, humoristiska, fula och subjektiva. Att återförhandla denna del av verkligheten borde vara en viktig uppgift för varje modernt museum.

En av tyngdpunkterna i museets samlingar kommer att ligga i de anonyma och icke kommersiella objekt man t ex kan finna på en loppmarknad och förledas tro är utan värde, för att de inte syns. Saker utan status blir osynliga. För att synas kräver de en annan kontext. Att utsätta besökaren för tingens egen kraft, utan några namnskyltar, prislappar och mytologier som kan hjälpa åskådaren i mötet med verket, innebär att det som återstår är tingets inneboende kraft, den magi som berör.

Annan konst kan betyda många olika saker. Det handlar bl.a om den vardagskonst vi inte ser som konst, ofta den konst vi lite svepande brukar kalla "folklig konst" med däri inbegripna särlingar och minoriteter, såväl sociala som etniska. Som professor Oskar Moser vid Institut für Volkskunde i Graz Österrike formulerar det: "... i allra vidaste mening kan folkkonst avse många ting av de mest skilda slag?"

Folklig konst. Man tänker på hemslöjd, bonader och dalahästar. Men folklig konst är ju inget från det förgångna. Den finns här, i vårt eget högteknologiska marknadssamhälle och tar sig hela tiden nya uttryck. Den moderna folkkonsten är inte arvtagare till den klassiska stora konsten utan till tidigare epokers brukskonst; småkonst, nyttokonst och konsthantverk; uttryck för de "breda" folklagrens kreativitet - en estetik med djupa rötter i den bondska allmoge som en gång hämtade inspiration hos högreståndskonsten. Idag är det tvärtom. Nu är det den folkliga konsten som påverkar finkulturen och finkulturen som ständigt revitaliseras av nya fynd från den folkliga loppmarknaden.

2003.09.11

Den ideella kulturföreningen Postfuturistiska Sällskapets medlemmar har under flera år verkat för att få ett Museum för Annan Konst till stånd. Delar av styrelsen inbjöds i maj 2003 som svenska representanter till den EU-finansierade konferensen "Equality in Creativity" i Kaustinen, Finland och deltog förra hösten i konferensen "Inside Outsiderart" på Tate Modern i London. Kontakter har tagits med Musee de Art Brut i Lausanne, Schweiz samt flera andra kulturinstitutioner i Europa och USA. Ett Virtuellt Museum för Annan Konst håller på att byggas upp och en första version kan förhoppningsvis ligga ute på nätet i början av 2004. Planerna på ett analogt museum fortskrider oförtrutet.

e-post: staffan@postfuturism.org
eller borghild@postfuturism.org

Spännande illustrationer hittar du på Raw Vision