|
| AV ANA DURÁN |
|
Det finns en rad faktorer som komplicerar livet för en forskare som vill studera klassiska verk. Det vanligast är helt enkelt att originalet ofta är förlorat och man sitter med motsägelsefulla versioner. Den fria eller nästan fria upphovsrätten som verkade gälla i gamla tider har möjliggjort publiceringen av många olika versioner av ett verk. Verken skapades i en avslutad epok som vi inte längre har tillgång till. Många av verken är både svåråtkomliga och bräckliga. Mats Dahlström är forskare och doktorand vid Bibliotekshögskolan i Borås. Han inledde seminariet med att visa den numera ganska kända bilden av en romare som sitter med en vaxtavla i sitt knä och skriver. Vaxtavlan består av två delar som kan vikas ihop på samma sätt som en laptop eller palm pilot. Den stylos som han skriver med liknar mycket den hårda sticka som hör till många handdatorer. Vetenskapligt textkritiska utgåvor av verk uppträdde redan under codex-tiden där handskrifternas släktträd, stemman, upptecknades. Man valde ut en version av verket som man lät kanonisera till att vara verket med stort V. Men till den knöts en, för oinitierade, mycket komplicerad variantapparat i kodad form av de verk om inte valts ut att representera verket jämte den kanoniserade. - Man skulle kunna kalla detta för bruset i de olika versionerna, säger Mats Dahlström och visade hur ett kort stycke ur de 58 versionerna av Canterbury Tales av Chaucer enbart har 4 ord gemensamma. De vetenskapligt kritiska utgåvorna innehåller vidare konkordanser, index, referenssystem och hierarkiska struktursystem, vilka tillsammans utgör en komplicerad och omständlig läsning. Det är här som det digitala mediet kan komma in och förenkla arbetet för forskaren. Men med det begränsade området som en bildskärm erbjuder är det ingalunda helt enkelt att navigera sig digitalt heller. Det framgick tydligt av den skärmdump som Mats Dahlström visade. Men fördelarna är trots allt många med digitala utgåvor och digitala arkiv. Man har möjlighet att forska i flerversionella verk och arkiv. Läsaren kan skräddarsy materialet efter sin egen dynamik. De digitala verktygen för flermedialitet och flersekvensiellt arbete förenklar det hela avsevärt. Man kan koppla in sig på interaktiva fora där man har kontakt med forskarkolleger. Sökningen är förstås en jättefördel. Det är enkelt att göra automatiserade och halvautomatiserade textanalyser. Dessutom kan man märka upp texterna digitalt med så kallad e-markup. Exempel på ett arkiv på nätet där forskarna samverkar och där det hela tiden fylls på med nytt material och nya analyser är The Rossetti Archive, exempel på flermedialitet är The William Blake Archive. Det som också är spännande med de möjligheter som det digitala mediet ger är att man kan virtuellt återskapa texter som gått förlorade. Man kan äve, hävdar många, skona skört material genom att man scannar in det. Andra menar dock att den digitala tillgängligheten skapar ett sug hos forskarna efter att få se "the real thing". Hur som helst är tillgängliggörandet och komportabiliteten som den digitala tekniken erbjuder mycket viktiga för forskarna. Finns det då inga problem? Jo, det menar Mats Dahlström att det finns. - Alltför ofta ser de digitala utgåvorna ut som vanligt tryckt material och anpassas efter den vanliga bokmodellen. Och var ska man då göra av notapparaten? Hur ska den se ut? Hur omfattande ska det hela vara, funderar han. - Vi är fångar i ett gammalt boktänkande, säger han. Nya former kräver nya sätt att framföra verket skulle man kunna säga, menar han. Dynamiken i det digitala mediet tillåter oss att låta verket framträda på ett helt nytt sätt. Men det är mycket annat än det visuella gestaltandet, framträdandet och praktiska och finurliga användarfunktionaliteter som detta handlar om. Det är som med mycket annat i den digitala världen en fråga om samordning av resurser, gemensamma standarder för klassning, uppmärkning och kodning av text, gemensamma standarder för program, säkerställandet av stabilitet, förvaltning och underhåll i de tekniska systemen, bevarande och mycket mer. - Och vem har ansvaret och vem ska betala, frågar Mats Dahlström. Och så har vi de juridiska frågorna, som inte är lätta att knäcka. Ytterligare aspekter av detta tog Lars Aronsson i publiken upp. Han är en av veteranerna i Sverige när det gäller digitalisering. - Vad händer när man får
för många "kanoniserade" textversioner,
undrade han. Blir det inte väldig förvirrande? Han
fortsatte: Mats Dahlström kunde inte annat en hålla med om att båda dessa aspekter innebär stora problem. - Det kan också tillkomma andra, fortsatte han. Emily Dickinsons arkiv till exempel är just nu inte längre tillgängligt på nätet. Det blev ett alldeles för hårt tryck på arkivet och man klarade inte av anstormningen av besökare, avslutade Mats Dahlström. 2002.09.22 |
 |
|
Mats Dahlströms webbplats The Rossetti Archive The William Blake Archive |