|
|
Nästan alla de f.d kommunistiska länderna vill bli med i NATO, vilket kan förklara varför regeringarna från Östeuropa har deklarerat att de stödjer NATOs anfall mot Jugoslavien. Men majoriteten av Österopas vanliga medborgare är på serbernas sida och tar avstånd från NATOs aktioner mot serberna. Sedan kriget började har hatet mot Västeuropa och Förenta Staterna ökat. President Bill Clinton kallas ofta Adolf Clinton. Efter kommunismen fall i Östeuropa har alla områdets länder deklarerat att de vill bli medlem i NATO. Då sågs NATO som det enda skyddet mot Ryssland. Polen, Tjeckien och Ungern har nyligen blivit medlemar av Alliansen, medan de andra östeuropeiska länderna får vänta. EFTER ATT NATOS FLYGPLAN börjat bombardera Jugoslavien, fortsätter regeringarna från dessa länder att stödja Alliansens attacker mot Milosevicis regim. Detta har lett till stor skillnad mellan vad regeringarna tror är bra för deras eget folk och medborgarnas uppfattning om kriget. Som medlem i NATO, är det klart att Ungerns regering stödjer Alliansens anfall. Men de flesta ungrare tycker att amerikanerna inte borde bombardera Jugoslavien. Tidningarna som kommer ut i Budapest ar mycket kritiska till den ungerska regeringens attityd till krisen som pågår i Jugoslavien. En liknande situation är det i Rumänien, ett av de länder som ännu inte lyckats komma med i NATO. Rumäniens president Emil Constantinescu och utrikesministern Andrei Plesu har flera gånger deklarerat att regimen i Bukarest stödjer NATOs attacker mot Jugoslavien, men mer än 95 procent av Rumäniens befolkning anser att NATO inte ska blanda sig i Jugoslaviens egna inrikesproblem. BULGARIEN ÄR INGET UNDANTAG. Tidningarna som kommer ut i landet skriver att befolkningen tar avstånd från NATOs "blödande sätt att byta Milosevicis regim" (enligt tidningen "24 ceasa") , trots att Bulgariens statsminister säger att landet står på NATOs sida. Många invånare i Ungern, Rumänien, Bulgarien
och Slovakien har samlat pengar, kläder, livsmedel etc,
för att hjälpa de jugoslaver som drabbats av kriget.
I förra veckan ledde Pitestis borgmästare Tudor Pendiuc
en lastbil med 10 ton livsmedel till staden Kragujevac, som blev
närmast helt förstörd av NATOs bomber. MAN VET ATT PRESIDENT SLOBODAN Milosevici är en av Europas sista kommunistiska ledare, men han tog makten på ett demokratiskt sätt genom allmänna val. Det serbiska folket fick den president de ville ha. Man vet, naturligtvis, att han misshandlade kosovoalbanerna upprepade gånger, men det problemet angår inte Förenta Staterna, Tyskland eller vilket annat land som helst. Det är nästan säkert att president Milosevici var på väg att tappa makten vid nästa val. NATOs attacker mot Jugoslavien förstärkte bara Milosevicis position och påverkade befolkningen i hela Östeuropa att hata allt som kommer från Förenta Staterna eller Västeuropeiska länder. Särskilt när NATO bombarderade Jugoslavien under de ortodoxas påskhelg. "De tror på bomber medan vi tror i Gud", deklarerade Veroljub Stepanovic, borgmästare i Kragujevac, en serbisk stad som blev starkt bombarderad under påskhelgen. text: SORIN SIMION |
 |