|
|
Vad som är smutsigt varierar med platser och tider. I västvärlden blir skillnaderna alltmer raffinerade och mängden tycks öka. Hur kommer vi att hantera dagens "smutsberg" i kunskapssamhället? Kanske är det med smuts som med handstilen. Handstilen påverkas både av din personlighet och ditt tillfälliga humör, men det är svårt att utifrån din handstil säga något säkert om din personlighet. Vår inställning till smuts påverkas naturligtvis av samhället vi lever i. Men kan man säga något om samhället utifrån vår inställning till smuts? Tabuer utvecklas ur en samverkan mellan kulturformer och samhällelig praxis. Som att muslimer och judar inte äter griskött. Många tolkar fortfarande det som ett religiöst påbud, givet av högre makter. Men i grunden handlar det om att griskött snabbt blir dåligt i varmt klimat. Men nu när de samhälleliga förhållandena med mathanteringen har ändrats så att de mycket väl skulle kunna äta gris, fortsätter de ändå med sina vanor. Kulturen kan överleva länge, men också raseras på ganska kort tid. Här handlar det uppenbarligen om sega strukturer. Hygienen har kommit att bli ett paradis för tabuer. Hos oss i norra Europa är det numera inte riktigt rumsrent att bo tillsammans med djuren. Men går man några hundra år tillbaka levde djuren mer eller mindre tillsammans med människan även här. Det var innan centralvärmen och intressant nog går det fortfarande att se yttringar från den tiden. På landsbygden i Österrike är det en ganska vanlig syn med bostadshus sammanbyggda med stall och stia, ett första steg för att separera människan från dess djur. Ibland kan det vara svårt att se vad som är skillnader i tabuer och vad som är fördomar. För några decennier sedan kunde man få höra att turkarna som flyttat hit hade brutit upp parkettgolvet i vardagsrummet och gjort om det till ett potatisland och gjort om badrummet till ett hönshus, så att de blev försörjda med både ägg och kött. Ett sådant snusk kunde bara utövas av folk som inte upplevt det moderna samhällets umgängesvillkor. Idag är liknande påståenden definitivt inte lika vanliga. Vi har så smått vant oss vid åtminstone de tidiga invandrarna. Nyfikenheten på andra kulturer har dessutom ökat i takt med ökad rörlighet. Ragnar Rylander skriver i en artikel intill att hygienen sätts på prov i tider av kulturella förändringar. Vi går också igenom mentala förändringar vid samhällsförändringar. Naturligtvis händer det något med vår syn på hygien i samma process. Antagligen är vi mitt uppe i en sådan förändringsprocess idag (se längre ner). Vi får gå tillbaka ungefär 200 år för att finna den förra stora revolutionen, när vi gick från bondesamhälle till industrisamhälle. Det handlade inte bara om att de flesta förr tjänade sin inkomst från jordbruket medan vi senare istället kom att arbeta i fabriker. Synen på naturen och tabuer kom att genomgå en tydlig perspektivförskjutning, även om det tog en ganska lång tid. Kulturer kan ju som sagt vara sega strukturer. Kulturskiftningar kan också vara snabba. Resursforskaren Karl-Erik Eriksson hävdar att vår uppfattning om Moder Jord ändrades när vi fick se de första bilderna på jordklotet i samband med den första månlandningen 1969. Jorden blev både mindre och mer sårbar. Kanske var det samtidigt första bilden av en alltmer globaliserad värld? Vi blev mentalt förberedda på vad som skulle komma. I jordbrukssamhället var jorden kanske inte i första hand sårbar. Den var snarare en övermakt som man måste liera sig med. Det skulle ha varit underligt att påstå att det är snuskigt att låta hönsen slinka in i köket. Den egna latrinen var något som lämnades tillbaka till jorden i form av gödsel. En gåva till naturen. När inredda toaletter började byggas var det vanligt med flera sittplatser i samma utrymme. Naturen omfamnade oss alla. Vi tog och vi gav och det var inget märkvärdigt med det. När människan flyttade till staden och började arbeta med hantverk eller handel försvann den omedelbara känslan för kretsloppet i naturen. Toaletterna på gårdarna blev små bås med en sittplats - ett bås för varje familj. Det växte fram en åtskilnad mellan mig själv och det jag gav åter till naturen. Tabuer av olika slag bidrog till att manifestera skillnaden. Som att dra ner brallorna inför andra. Bakom attitydförändringen finns mer djupt liggande orsaker. I jordbrukssamhället förstår vi att jorden, växterna och djuren är en del av förutsättningen för mitt eget liv. Naturen är till och med besjälad av allehanda väsen och andar, ett uttryck för naturens eget liv. I jordbrukssamhället lever vi av det naturen ger oss. Men i industrisamhället är det inte jorden utan handen som är källan till rikedom och allt som behövs för vårt uppehälle. Vi lever inte av det jorden ger oss utan av vad vi kan ta ifrån den. Människan har tagit över rollen som naturens herre från Gud. Jorden som organisk helhet löstes sakta men säkert upp. Verkligheten var från början en jättestor box, men efterhand blev boxarna allt fler. Varje liten box blev i sin tur indelad i allt mindre boxar. Till slut tog delarna överhanden. Nu såg vi skillnader där vi tidigare såg enhet i helheten. Snusket blev ett verktyg bland många andra att skapa skillnader, att separera begreppen. Ju mer vi skilde oss
från naturen, desto mer snusk
måste vi fylla oss mentalt med. För femtio år
sedan, när industrisamhället var på väg
mot sin absoluta kulturdominans, var det närmast odygdigt
för en kvinnna att raka sina ben. Idag är det snuskigt
att inte göra det. Det är smutsigt att använda
en skjorta två dagar i följd. Kläder går
inte sönder därför att de används för
mycket utan för att de tvättas sönder. Med industrisamhället börjar en period av tillväxt, inte bara materiellt utan även vad gäller begrepp. Smuts och renhet är två aspekter på samma sak, men betraktade från olika håll. Istället för att bekämpa smutsen kan man bejaka renheten. Som popstjärnan Michael Jackson. Han ville bli mer som de vita till utseendet istället för sitt ursprungliga jag med inslag av afrikanskt påbrå. Så han behandlade sin hud att bli mer blek och opererade sin näsa. Resultatet blev uppenbarligen en besvikelse och han låter sig numera sällan fångas i närbild. Renhet kan också vara att tvätta bort de smutsiga gener som vi alla har försetts med. Rashygien kallades det före kriget men hade en delvis annan betydelse än idag. Idag tvättar vi inte vårt arv av rasistiska skäl utan av medicinska. Men ett reningsbad är det trots allt. Och det är här som vi kan börja skönja en vändpunkt. Bort från industrisamhället och fram mot en ny syn på smuts och hygien. Vi börjar upptäcka att de minutiöst uppbyggda boxarna med allt mindre fack skymmer sikten. Och att de olika facken trots allt har förbindelser med varandra. Galna kosjukan beror i huvudsak på att idisslare matas med kadaver från andra djur istället för den sedan lång tid tillvanda födan. Svåra epidemier hotar oss i framtiden eftersom år av framgångar med penicillin har vänts i dess motsats på grund av resistenta bakterier. Naturen slår tillbaka. Från att vara naturens herre håller vi åter på att bli beroende av den. Men inte som en upprepning av det perspektiv vi hade under jordbrukssamhället. Vi är inte på väg tillbaka till ett jordbrukssamhälle utan mot ett kunskapssamhälle. Med ökat inslag av symbolhantering. Information, kunskap och kommunikation blir allt viktigare begrepp. Abstrakt hantering vinner i betydelse på bekostnad av konkret. Hjärnans andel av en varas värde ökar på handens bekostnad. Vad får det för konsekvenser för våra fördomar, tabuer och syn på smuts? Smutsen befinner sig i den konkreta världen, men föreställningen om den befinner sig i den abstrakta världen. Produktionen i både jordbrukssamhället och industrisamhället utförs i den konkreta världen. Men "motorn" i kunskapssamhället finner man i den abstrakta världen. Vilka effekter får det för vår syn på smuts? Betyder det att smutsen blir mer abstrakt i framtiden? Eller betyder det att smutsen och tabuerna upphör att vara kulturellt intressanta? Det skulle kunna bli så, i någon
mån. Att smuts övergår till att bli en del av
den allmänna miljön och blir något vi måste
förhålla oss till beroende på sammanhang. Där
delarna och helheten finns i vårt medvetande samtidigt.
Men som med grafologin är det förstås svårt
att veta något med säkerhet om smutsen utifrån
allmänna tendenser hos det framväxande kunskapssamhället.
Själva kunskapssamhället kan dessutom utvecklas åt
många håll. K
|
 |