| |
I 54 år har det palestinska folket
varit berövat sitt hemland I 54 år har cirka fyra
miljoner palestinier varit fördrivna från sina hem,
från sina städer och byar.
 Dessa människor lever idag
i flyktingläger i Libanon, Jordanien och andra arabstater
kring Palestina under alltmer vidriga och omänskliga förhållanden.
De förvägras rätten att återvända,
trots att denna rätt finns inskriven i internationell lag.
De palestinska flyktingarna väntar
på att i enlighet med FN:s resolution 194 få flytta
ut ur sina flyktingläger och återvända till sina
hem och på att få kompensation som gör det möjligt
att skapa en bättre framtid.
FN:s resolution *194 som antogs
den 11 december 1948, ger faktiskt palestinierna rätt att
återvända hem och slår fast att kompensation
skall utbetalas för egendom av ansvariga regeringar i enlighet
med internationell rätt.
Ett villkor för
medlemskap
Att låta flyktingarna återvända var ett av FN:s
villkor för att låta Israel bli medlem i organisationen
i maj 1949. Israel är medlem i FN men löftena till
de fördrivna palestinierna har inte uppfyllts, trots att
resolutionen upprepats minst 100 gånger.
Omvärlden borde erinra/uppmärksamma
vad FN:s medlare, svensken Folke Bernadotte sade redan 28 juni
1948: "Det skulle vara en förolämpning mot de
grundläggande principerna för rättvisa om dessa
oskyldiga offer i konflikten nekades rätten att återvända
till sina hem, medan judiska immigranter strömmar in i Palestina".
Etnisk rensning
Det sägs att staten Israel bildades på grund av européernas
dåliga samvete för det lidande de utsatt judarna för.
Länge har vi palestinier hört om detta, men jag undrar
när det dåliga samvetet kommer att omfatta även
oss palestinier. Konsekvenserna, för det palestinska folket,
av att den judiska staten placerades på den jord som vi
bebott i tusentals år har blivit katastrofala. Redan 1947
började den etniska rensningen av palestinier, utförd
av judiska terrorgrupper som bland annat Hagana, Etzel, Lehis
och Sternligan. Detta har därefter fortsatt under ledning
av den iraeliska regeringen. Moshe Dayan sa 1969: " Det
finns inte en enda plats som byggts i detta land, vilken inte
hade arabisk befolkning tidigare". (HaAretz, 4 april 1969.
Citatet hämtat från Davis och Merinsky, 1975, s 43).
Världen fördömer
etnisk rensning på andra håll, men har bara sett
på eller till och med gett sitt stöd när det
gäller Israels handlande gentemot oss palestinier.
Svårt redan
från början
Israel hävdar att ett palestinskt återvändande
utgör ett hot mot den judiska statens framtid. Idén
bakom FN:s delningsplan 1947 var att dela Palestina i två
delar, en palestinsk och en judisk stat.
I praktiken av det redan då
omöjligt och mycket svårt att få ihop en judisk
stat. Palestinierna utgjorde landets majoritet även i den
del som föreslogs bli judisk enligt FN:s delningsplan.
Lösningen var en medveten
och välplanerad fördrivning och etnisk rensning av
palestinierna. Detta finns väl dokumenterat och beskrivet
bland annat av den palestinska historikern Walid Khalide "Before
their Dispora" 1991 och "All that remains", 1993.
Samt av den välkände och respekterade israerliska historikern
Benny Morris böcker. Två tredjedelar av det palestinska
folket, ca 850.000 palestinier fördrevs och 418 städer
och byar förstördes i en av de värsta och största
folkfördrivningarna i modern tid.
"We must make immediate preparations for settlement of the
abandoned villages with assistance of the Jewish National Found
" skrev David Ben Gurion i sin dagbok 5 juni 1948.
Lagen om återvändandet
Sedan 1950 finns en israelisk lag. "Lagen om återvändandet"
Lagen garanterar varje jude i världen, idag ca 13 miljoner,
omedelbart medborgarskap i Israel. 1952 inkorporerades den i
Israels nationalitetslag. Sedan 1971 är det även möjligt
för den israeliske inrikesministern att utfärda israeliskt
medborgarskap till judar även innan de faktiskt immigrerar
till Israel. (Blatt, Davis och Kleinenbaum, 1975 s 17 o 171.)
Denna lag stadgar att alla judar i hela världen har rätt
att bosätta sig i och erhålla medborgarskap i Israel,
trots att de flesta av dem, ca 90 %, i princip aldrig eller åtminstone
inte de senaste två årtusendena haft någon
koppling till eller bott i Palestina.
Men jag som palestinier, född
"statslös" och uppvuxen i ett palestinskt flyktingläger
i Libanon, kan inte ens drömma om att besöka mina föräldrars
hem i Galileen. 1995 gjorde jag ett försök tillsammans
med tre andra svenskar. På uppdrag av Emmaus-Björkå
ville vi undersöka möjligheten att hjälpa palestinska
flyktingar ekonomiskt samt delta i fredsloppet i Beit Sahour.
Mina tre svenska vänner fick komma in i landet, själv
greps jag omedelbart av iusraeliska poliser på Lodflygplatsen
och fick tillbringa natten i en cell. Dagen därpå
sattes jag på första plan tillbaka. Den enda motivering
jag fick var att risken var alltför stor att stanna i landet!
En rättvis behandling
Vi palestinier strävar efter att bli behandlade enligt folkrätt
och internationella lagar. Vi efterlyser en stabil, långsiktig
och rättvis lösning på vårt flyktingproblem
i likhet med kosovoalbaner, östtimorer, libaneser (södra
delen) och afghaner. I 50 år har Israel krävt och
fått kompensation för vad som gjordes mot judarna
i Europa. Varför ska Israel slippa undan med detta? Har
inte den israelisksa ockupationen inneburit stora och katastrofala
förluster, med fördrivna människor och förstörda
hus?
Edward Said, välkänd
palestinsk-amerikansk professor i engelsk litterattur vid Columbiauniversitetet
i New York, sa i samband med ett besök i Göteborg i
september 2000 - tre veckor innan Al-Aqsaintifadan startade,
att en ny intifada var på gång.
Vad kan du göra?
Palestiniernas rätt till återvändande är
inte något som kan förhandlas bort. Inte ens Arafat
själv, som enligt flera tidningsartiklar nyligen har uttryckt
sin förståelse för Israels demografiska krav,
har rätt att förhandla bort detta. Grundläggande
mänskliga rättigheter måste gälla alla.
USA och västvärlden måste erkänna de mänskliga
rättigheter och internationella konventioner som inte minst
varit resultat av lärdomar från nazitiden. Dessa måste
även gälla Israels förhållande till palestinierna.
Slutligen är det uppenbart
att dagens Israel med krigsförbrytaren Ariel Sharon vid
makten saknar viljan till en rättvis och hållbar fred.
Israel bryter dagligen mot FN:s stadgar och konventioner. Det
är dags för internationella påtryckningar och
sanktioner, i likhet med de sanktioner som tidigare riktats mot
Sydafrika och Chile.
Som läsare och privatperson
har du ett val och ansvar. Köp inte israeliska varor! Res
inte till Israel! Köp inte Citrusfrukter från Carmel
eller Jaffa! Köp inte Sharonfrukter som avocados eller israeliska
viner som Adom Atic och Gamal!
Monzer El Sabini
2002.03.07
|
