Designutbildningar granskade
 
 

Högskoleverket uppmärksammar de allt populärare utbildningarna i design. Nedan följer ett utdrag av bedömningen av landets utbildningar, men speciellt den som sker på högskolan för konst- och designutbildning i Göteborg.

Generellt i samhället finns ett stort och växande intresse för design ­ både som ett konstnärligt uttryck, som en process som är avgörande för produkters kvalitet och som ett konkurrensmedel för näringsliv och industri. Det finns också en ökande uppmärksamhet kring designerrollen och utbildning i design. Regeringen har (1998-03-19) givit Högskoleverket i uppdrag att utreda och utvärdera det samlade utbudet av designutbildningar inom högskolan. En av de första frågorna som ställdes med anledning av uppdraget var: Vad menas med utbildning i design och vilka designutbildningar finns det? Hur kan uppdraget avgränsas?

Om man söker i den nationella gemensamma studieinformationskatalogen (ASKen) på begreppen 'design' och 'formgivning' får man tillsammans uppåt 100 olika träffar vid ett 20-tal lärosäten. Det finns ett växande antal utbildningar med inslag av design eller som syftar till att ge viss kunskap om design. Samtliga dessa utbildningar kan dock ej klassificeras som designutbildningar.

Med designutbildning menas i denna kartläggning endast de långa utbildningarna som finns eller just startats vid de lärosäten som utpekats i regeringens uppdrag till Högskoleverket (Lunds, Göteborgs och Umeå universitet, Konstfack, Högskolan i Borås, Mälardalens och Malmö högskola). Vid de två lärosätena som har ett brett utbud av näraliggande utbildningar, Konstfack och Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) vid Göteborgs universitet, avses de utbildningar som enligt lärosätets egen definition är designutbildning. Designutbildningarna lever i olika miljöer, fokuserar på olika produkter och/ eller processer och material, och står olika nära de tekniska respektive de konstnärliga utbildningarna och traditionerna.

Därmed görs i denna första kartläggning inget försök att utveckla en sammanfattande definition eller beskrivning av vad 'design' är. Istället återges under respektive lärosäte de olika utbildningarnas egna beskrivningar av sitt ämne. En kort teoretisk exposé om industridesign finns också, som placerats sist i rapporten. I den slutliga redovisningen av uppdraget avser Högskoleverket att presentera en mera samlad definition av design.

Olika definitioner av industridesign
Industridesign (eng. Industrial Design) har från början tolkats som att planera och rita produkter och system för industriell produktion. Designprocessen är inriktad mot två mål: a) att anpassa produkten till användaren och miljön (funktionella egenskaper) och b) att tillföra produkten ett uttryck av helhet, sammanhang, individualitet och personlighet (utseende). Produkterna är allt ifrån "triviala vardagsprodukter" som glasögon, lampor, dammsugare och bilar till specialiserade produkter som skall användas professionellt,
t.ex. olika slags verktyg.

Syftet med design är att höja kvaliteten på produkterna, definierad som ett samspel mellan estetik, ergonomi, teknologi och ekonomi, en helhet till det bästa för användare och producent. För att göra detta krävs det att industridesignern samarbetar med andra yrkesgrupper och professioner inom företaget. I industridesigntermer talar man om integrerad produktutveckling. Under senare år har en del utbildningar och forskningsmiljöer inom industridesign i ökande grad fokuserat på att utveckla kunskap utifrån en marknads-och kulturförståelse. Internationellt ses industridesign som ett medel för att stärka näringslivets konkurrensförmåga.

Nyare definitioner av industridesign fokuserar mer på effekten av design. Två exempel är "Designdisciplinen är en medveten och skapande aktivitet som innebär att förena teknologi och/eller material med en social dimension för att hjälpa, tillfredsställa eller påverka människans beteende", och "Designerns kompetens går så långt som att inkludera beteendevetenskaplig kunskap och insikt i socialantropologi. Designerns ansvar går så långt som att inkludera ett ansvar för den betydelse som design kan ha för social utveckling".

Designutbildningarna vid Högskolan
för Design och Konsthantverk (HDK) vid
Göteborgs universitet

Lärosätet
Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) har funnits i olika skepnader i 150 år. Den började som Slöjdföreningens skola, blev sedan Konstindustriskolan och benämns numera HDK. Högskolan är en av fem konstnärliga institutioner inom den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. HDK har utbildningar inom både design och konsthantverk med sju olika inriktningar: grafisk design, industridesign, produktdesign, inredningsarkitektur, konsthantverk textil, konsthantverk keramik och konsthantverk smyckekonst. De utbildningar som omfattas av översynen är de fyra förstnämnda.

Hösten 1998 förändrades och förlängdes utbildningarna vid HDK. Förändringen är en anpassning till internationella krav med en treårig grundutbildning och en tvåårig påbyggnadsutbildning, totalt 200 poäng. Kandidatprogrammet omfattar 120 poäng och avslutas med ett examensarbete om 10 poäng. Magisterutbildningen omfattar ytterligare 80 poäng av vilka examensarbetet omfattar 20 poäng.

Denna nya organisationen syftar till att ge en större flexibilitet än tidigare. Grundutbildningarna skall ge en kvalificerad grund för fortsatta studier, och även möjlighet att avsluta eller bygga på med andra ämnen till nya utbildningskombinationer.

Personella, materiella och ekonomiska förhållanden
Vid HDK finns totalt 48 fast anställda på designprogrammet, varav 31 är lärare. Av dessa är sex professorer, nio lektorer och 16 adjunkter. Tillsammans finns 25 heltidstjänster, och av dessa är 13 lärare tjänster.

För 1998 var kostnaden för den fasta personalen vid de fyra designutbildningarna ­ förutom färg och form samt datalaboratoriet ­ cirka 4,1 miljoner kronor. Produktdesign har den lägsta kostnaden, cirka 735 000 kronor, medan de andra designutbildningarna ligger runt 1 miljon kronor med något mer för inredningsarkitektur.

Vart och ett av utbildningsprogrammen har en adjungerad professor som är anställd på 45 procent av en heltidstjänst. Professorn har ansvar för och leder ämnesutvecklingen. Vid varje program finns också en studierektor på hel- eller deltid, som ansvarar för administration, planering och budget. Åtta av de anställda lärarna har haft anställning i mer än ett år, sex i mer än fyra och elva lärare i över tio år. Utöver den fast anställda personalen fanns under 1998 cirka 80 tillfälligt anställda lärare.

HDK ser fördelen med att lärarna arbetar deltid och därmed kan behålla, utveckla och förnya sin designmässiga kompetens genom yrkesutövning. Nackdelen är en viss splittrad uppmärksamhet och en alltför stor arbetsbelastning för lärarna, som riskerar utbrändhet.
Budgeten för hela HDK (inkl. administration och gemensamma kostnader) var för 1998 cirka 17,2 miljoner kronor.

Utbildningarna
HDK:s designutbildningar har följande inriktningar: Grafisk design Tyngdpunkten i grafisk design vid HDK ligger på traditionell grafisk design, dvs. där slutprodukten trycks på papper eller liknande material.

Industridesign
Utbildningen i industridesign betonar bl.a. de ekologiska frågeställningarna och fokuserar kretsloppstänkande, miljöhänsyn och uthållighet vad gäller material. Ett profilområde är omvårdnadsdesign som inrymmer utveckling och utformning av bl.a. handikapputrustning, produkter för äldre, sjukvårdsutrustning och medicinsk apparatur.
Inredningsarkitektur

Inredningsarkitektur har de senare åren försökt profilera utbildningen i riktning mot kunskap om förändring av det befintliga byggnadsbeståndet, att lösa problem med rum och rummets delar. Ekologiska aspekter betonas i utbildningen. Den nyinrättade magisterutbildningen kommer att medföra flera fördjupningsområden som möbelformgivning, scenografi och utställningsformgivning.

Produktdesign
Produktdesignutbildningen vid HDK koncentrerar sig på icketekniska konsumentprodukter. T.ex. ligger tyngdpunkten inom det textila området på kollektioner, kvaliteter, mönster och färgsättning för tryckta, vävda och stickade produkter för inredning av offentliga och privata rum samt kläder och konfektion. Andra materialområden är glas, porslin, golv och tapeter. Utbildningen är tydligt produktinriktad. En ambition är att också försöka ge studenterna kunskap och möjligheter att påverka och ifrågasätta produktionsförhållanden med hänsyn till ekologi och ekonomi. Produktdesign saknar glashytta och verkstäder för trikå och maskinvävning. En del av utbildningen är därför förlagt till Glasskolan i Orrefors respektive Textilhögskolan i Borås.

För samtliga designutbildningar är undervisningen uppbyggd med lektioner, seminarier, föreläsningar, projektarbeten och enskilda studier. Under det tredje året blir arbetet mer självständigt och bedrivs i projektform med viss handledning. Tyngdpunkten ligger på tillämpningsstudier och examensarbete. Förutom de yrkesförberedande kurserna ingår färg- och formstudier, teori och historia. Färg- och formstudierna upptar ungefär en tredjedel av utbildningstiden. Det finns också gemensamma studier i teori och historia. Dessa utgår från ett idé- och lärdomshistoriskt perspektiv och skall ge grundläggande och översiktliga kunskaper samt förståelse för historik och teoribildning inom arkitektur, bildkonst, design och konsthantverk. Studierna i metod och media skall ge teoretiska och praktiska kunskaper i bl.a. grundläggande datorkunskap, datorstödd design, fotografi och digital bildbehandling.

Studenterna
Omkring 260 studenter finns totalt på HDK:s alla utbildningar. Hösten 1998 hade designutbildningarna sammanlagt 183 studenter, varav 50 på grafisk design, 51 på inredningsarkitektur, 47 på industridesign och 35 studenter på produktdesign. Varje år antas dessutom fem till tio studerande till fristående kurser om 20 eller 40 poäng. Medelåldern varierar mellan 24 och 26 år. De flesta studenter som antas har ett till två års studier från någon förberedande konstnärlig utbildning bakom sig. Många har också arbetslivserfarenhet. De som antas till fristående kurser har tidigare gått på HDK, på annan likvärdig högskoleutbildning eller har gedigen yrkeserfarenhet.

Könsfördelningen är ojämn, då mer än 70 procent av studenterna är kvinnor. Även bland de sökande till industridesign är flertalet kvinnor. Examensarbetena exponeras varje år vid utställningen på Röhsska museet. Många examensarbeten görs i samverkan med industrin. Under hösten 1998 tog HDK emot elva utbytesstudenter. 21 studenter från HDK studerade utomlands. Institutionen har ett väl utbyggt samarbete med designutbildningar i Europa. Det sker också ett utbyte av studenter med Norden och ett antal utländska skolor i t.ex. USA, Korea och Japan. De flesta studenter som har vistats utomlands under en period har efteråt och vid jämförelse en mycket positiv uppfattning om HDK:s utbildning.

Praktik
Praktikens uppläggning och omfattning varierar mellan utbildningarna. Gemensamt finns en önskan att samtliga studenter skall få minst en praktikperiod. Institutionen kan ofta hjälpa till med förmedling av platser. Aktuella företag under 1999 är bl.a. IKEA, Kapp-Ahl och SAAB. Praktiken varierar mellan ett par veckor till en termin, och det kan vara svårt att få meningsfulla arbetsuppgifter under praktiktiden. Grafisk design inför för första gången 1999 krav på obligatorisk poänggivande praktik, som omfattar en vecka. Samverkan och samarbete

HDK har ett väl etablerat samarbete inom Västra Götalands län. Högskolan i Borås finansierar en professur i textil formgivning vid HDK med placering i Borås. HDK får på så sätt tillgång till den textiltekniska kompetensen i Borås samtidigt som institutionen bidrar med egen kompetens genom t.ex. en fempoängskurs i industridesign.

Inom ramen för projektet "En hel del" pågår ett samarbete med bl.a. Handelshögskolan i Göteborg. Projektet finansieras av Utbildningsdepartementet, Teknikerstiftelsen och Länsstyrelsen och har till syfte att knyta kontakter med det omgivande samhället, näringsliv och annan utbildning. Projektet har lett till att HDK skapat en egen kontaktpunkt, SLUSSEN, som skall vara en länk mellan studenterna och det omgivande samhället. Kontaktpunkter utvecklas i det nya länet, bl.a. i Alingsås, Borås, Tibro och Skara. Svensk Industridesign Region Väst, Designforum Väst och Svensk Form Väst ingår i nätverket.
Industridesign har inom specialområdet omvårdnadsdesign ett samarbete med Chalmers tekniska högskola (CTH), Vårdhögskolan vid Göteborgs universitet och olika avdelningar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En kurs i industridesign riktad mot näringslivet har genomförts ett flertal gånger inom det s.k. Konstruktörsprogrammet. Bakom detta står Sveriges Verkstadsindustrier (VI), KTH, STF Ingenjörsutbildning och stiftelsen Svensk industridesign (SVID).

Inredningsarkitektur samverkar med Musik-, Teater- och Operahögskolorna och har genomfört projekt som handlat om t.ex. scenografi och muntlig framställning. Det tvärvetenskapligt uppbyggda Ljuscentrum vid universitetet är en samarbetspartner för HDK när det gäller belysningslära. Arkitektursektionen vid CTH och konstvetenskap är exempel på andra. Vid Produktdesign finns ett samarbete med Konstfack och Konstindustriella högskolan i Helsingfors. Ett visst samarbete finns också med de andra konstnärliga institutionerna vid universitetet. Ett samarbete med Handelshögskolan är under planering. Ett mycket nära samarbete med industrier inom områdena textil, tapet, glas och porslin förekommer. Längre projekt genomförs t.ex. med Perstorp, Sandbergs tapeter och Kasthall. Orrefors, Rörstrand och Pelle Vävare erbjuder arbetsstipendier varje år.

Arbetsmarknad
Arbetsmarknadssituationen ser olika ut för de olika utbildningarna, men är jämt över god. Vid grafisk design påpekas att efterfrågan på duktiga grafiska designers för närvarande är stor. Vid inredningsarkitektur förväntar man sig att behovet av möbeldesigner kommer att öka. Cirka 80 procent av svensk möbelindustri ligger i västra Götaland. Vidare förväntas behovet av utställningsmakare/scenografer att öka. Skapandet av kulturella mötespunkter som Medeltidsmuseet i Lödöse och Vitlyckemuseet i Tanumshede tyder på detta. Forskning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskning bedrivs ännu inte vid HDK, men visst konstnärligt utvecklingarbete förekommer.

De första stegen har också tagits för att starta en gemensam konstnärlig forskarskola som ett samarbete mellan olika discipliner inom det konstnärliga området och institutioner inom humanistisk fakultet samt Chalmers tekniska högskola. En bärande princip är att estetiska gestaltningprinciper i olika former skall vara en utgångspunkt för forskning inom det konstnärliga och tekniska området. Forskarskolan bygger dessutom på nära relationer till andra discipliner inom samhällsvetenskap och humaniora där forskningsprojekt med olika konstnärliga inriktningar kan bedrivas.

Kvalitet, ambitioner och problem
HDK anser att det finns behov av mer riktade förutbildningar, som ger såväl teknisk som konstnärlig kompetens för högskolestudier. T.ex. gör den snabba utvecklingen på dataområdet att behovet av teknisk support samt utbildning av personal och studenter i nya program är omättligt. HDK:s bibliotek utgör en viktig servicefunktion och är en viktig kunskapskälla för både personal och studenter. Det innehåller ett unikt material av fackböcker och tidskrifter inom högskolans områden. Röhsska museet, Sveriges museum för konsthantverk och design, är genom en tillbyggnad sammanlänkat med HDK och samarbetet innebär en stor utvecklingspotential. En framtidsvision är att HDK:s utbildning och forskning med det gemensamma biblioteket, Röhsska museets samlingar och ett digitalt kunskapscentrum tillsammans skall utgöra ett nav i Västra Götalands satsning på konsthantverk och design.

   
 
   
  Texten är ett utdrag från en utredning av högskoleverket. Utredningen har gjorts av Jana Hejzlar, Nita Molander, Marit Waerness, Mehdi Sedigh Zadeh och Jean-Pierre Zune. Dokumentet finns i sin helhet som pdf-fil att hämta från högskoleverkets hemsida.