SKOGEN-

mycket mer än bara träd 
 
 SKOG
Landskap och minne.
1997
Gedins Förlag
 

 

Ut i skogen skall vi gå, men det är inte den inbjudande svampplockarskogen i svensk modern tappning som vi möter i Simon Schamas bok: Skog, Landskap och minne. Det är de dunkla myternas urskog, där nationer fötts och dött, frihetstankar värkts fram och motstånd organiserats.
Nu är i själva verket undertiteln på boken: En civilisationshistoria, minst lika viktig i Schamas teoretiska växthus. Människan har alltid påverkat vår syn på naturen. Ingenting är naturligt i naturen, den avbildas alltid och får alltid namn av någon eller några. Att läsa hans bok är som att vandra runt i de anlagda trädgårdslabyrinter som under en period var högsta mode i trädgårdskonsten. Precis när man tror att utgången är nära så viker han av och det är bara att följa med.

FRIHET

Författaren tar sig stora friheter när det gäller kompositionen av boken, ibland blir jag irriterad och nästan förbannad när han går av den upptrampade stigen och försvinner i de mörka mytiska snåren. Ilskan försvinner rätt snabbt eftersom Schama är en så god och kunnig berättare och har mycket att säga om vår syn på naturen. Den är som bekant inte helt oproblematisk. Knappt har vi blivit av med den medeltida rädslan för knytt näcken och älvor i den mörka skogen förrän skogsdöden och miljöförstöringen drabbar vår syn på naturen och miljöpessimismen lägger sig som ett vått täcke över framtiden.
Om en författare kan vara en tålmodig desperado så är Schema just detta. Han har inte gett upp tanken på att de gamla myterna om skogen kan användas och tillföra något positivt i dagens miljödebatt. Mycken motståndskamp- den svenska historien ger många exempel på detta- har förts just inifrån skogarna och ibland har motståndet även handlat om skogarnas framtid.

LEVANDE MYTER

Visst lever myterna om skogen som något speciellt och värt att försvara kvar även i dag. De som slogs för Almarna i Kungsträdgården på sjuttiotalet och trädkramarna på västkusten ett tiotal år senare följde en mycket gammal tradition- tron på att träd är något mer än bara råmaterial för industrin. Att miljövänner kan se ut och agera på många olika sätt, visar Schamas skildring av den polska urskogen Bialowezias möte med nazismen. 1939 gör Herman Göring entré i skogen och börjar omedelbart arbetet med "germaniseringen" av skogen. För den judiska befolkningen innebar detta utrotning, medans skogens vilt fridlystes.

Nu är det i den historiska balansens namn inte bara tyskar som brutalt använt sig av skogen för att bygga imperier.
De engelska ekskogarna var inte bara hem för de fredlösa och de kungligas jaktmarker, de var också engelska flottans materialförråd och den funktionen höll på att utplåna dem. Ironiskt nog räddades de av den framväxande industrialismen: skeppen började byggas i järn och ekskogarna kunde fredas.

SKOGSKONST

Skogen och alla myterna som den frambringat har inte bara inspirerat mer eller mindre tvivelaktiga politiska figurer. Konstnärer har i alla tider inspirerats av skogsmarkernas mystik. I boken finns en spännande del som skildrar skogen genom målarnas och poeternas ögon.

Trots, eller tack vare att Simon Schama är historieprofessor är detta en bok skriven långt ifrån universitetens normala prosa. Nej, hans språk är mustigt och medryckande. Kombinerat med en genuin berättarglädje så blir det en bok som tål att läsas om många gånger.

text: BJÖRN ZETTERLING
teckning: HENRIK LANGE