[140821] Svenska riksdagsledamöter är genomsnittligt yngre än parlamentariker i jämförbara demokratiska länder. Partierna har i valrörelserna sedan 1990-talet satsat på att föryngra sin representation i riksdagen.
Samtidigt har yngre politiker blivit mer individualistiska, mer benägna att betrakta politiken som ett medel för självförverkligande. De sociala mediernas fokusering på personen, jaget, slår igenom också i det egna politiska karriärbygget. Om några sådana unga politiker handlar journalisterna Michaela Möllers och Anders Rydells bok Broilers. De nya makthavarna och samhället som formade dem. Boken kommer just när valrörelsen börjar varva upp på allvar, och förtjänar att läsas och begrundas av många som snart ska lägga sin röst på parti och kanske också på person.
När det gäller samhällsbilden lyfter författarna fram den liberaliseringsrevolution som ägt rum sedan thatcherismens korståg mot facklig organisering och solidariskt samhällstänkande gick segrande fram i de västliga demokratierna. Fokuseringen på individen, underkännandet av det starka samhället som idé och praktik, privatiseringen av allmänna nyttigheter och tillgångar, allt detta förstärktes av den djupa nittiotalskrisen.
Ett samhälle där ett centralt budskap var ”satsa på dig själv” växte fram. För en politikergeneration född mellan mitten av åttiotalet och mitten av nittiotalet är detta vad som gäller, och den tidigare gängse vägen till politiska förtroendeuppdrag genom arbete och engagemang i kollektiva rörelser, ungdomsförbund, fackföreningar osv, blev helt ute.
Att göra sig personligen känd genom att använda Internets alla möjligheter blev för den här generationen fullkomligt självklart, lika väl som Kissie och Blondinbella kunde främja sin personliga framgång genom att blogga kunde Annie Johansson göra det. Sedan drog det iväg spikrakt till partiledarposten i Centerpartiet för Annie som nu gift sig Lööf. Hon är en av de unga politiker vilkas karriärer analyseras i Broilers.
Andra är Gustav Fridolin, Ebba Busch och Gustav Kasselstrand. När det gäller Annie Lööf citerar författarna – inte utan gillande, förefaller det mig – Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Martéus, som skriver: ”Centerledarens tal dignar av tomma klichéer, dånar av brist på konkretion. Hon förefaller oförmögen att säga något genuint om samhället.”
Det är väl inte mycket mer att tillägga, kan man tycka, men bakom krisen för Annie Lööfs politiska projekt, som uppenbarligen inte har samhället som relevant instans, utan endast är ägnad att främja Annie Lööfs karriär, finns ju också Centerpartiets kris. Partiet har ju noga besett ingen uppgift att fylla längre, det har avlägsnat sig från både positionen som intresseparti för bönder och landsbygd och sagt upp sig från rollen som borgerlighetens ekologiskt ansvarsfulla samvete. Numera är man kärnkraftskramare och politiken utformas i allt väsentligt för att vinna röster bland storstädernas kändispatrask.
I Broilers förs också en upplysande och insiktsfull diskussion om ungas uppväxtvillkor i dag och vad som formar deras samhällssyn och ideal. Det fria skolvalet bidrar till segregation redan från tidig ålder. Barn från familjer med goda ekonomiska villkor och stabil samhällsställning hamnar i vissa skolor, barn med invandrarbakgrund eller från dåliga sociala förhållanden i andra. Undantag finns givetvis, men tendensen är tydlig. Redan här är vinnare och förlorare på väg att skiljas åt.
En arbetsmarknad där villkoren radikalt förändrats på ganska kort tid kommer sedan att ytterligare skilja ut de framgångsrika från dem som mlsslyckas. Även de kan få jobb, men allt oftare med usla villkor, låga löner, osäkra anställningar om det alls handlar om anställningar och inte bara stand by-jobb där man måste sova med mobilen under kudden för att man när som helst kan bli inringd. Det blir omöjligt att få lån till en bostad, oftast står man utan a-kassa och i sinom tid ska pensionen bli usel.
Den växande andel av befolkningen som hör till det så kallade prekariatet har ingen tydlig politisk representation, det finns knappast längre politiker som definierar sin uppgift i termer av klass, vilket vore befogat med tanke på hur verkligheten gestaltar sig. Vad som däremot äger rum är framväxten av en folkhemsnostalgi, som odlas inom Sverigedemokraterna.
Gustav Kasselstrand hör till den unga generationen politiker, men det hindrar inte att han blivit en förespråkare för ett idealiserat folkhem med stark social samhörighet och respekt för knäsatta traditioner. Det här naturligtvis lika sjukt fruktlöst som annan nostalgisk trängtan, men förespeglingen om trygghet och stabilitet kan säkert ge röster i en osäker värld.
Det kommer att bli en viktig uppgift för dagens politiker att desavouera den framtidsbild som ligger i samtidens kort. Den sociala och ekonomiska segregationen måste motverkas och för att den demokratiska legitimiteten ska kunna upprätthållas krävs att politiker inte enbart uppfattas som egocentriska karriärister, som dessutom rör sig mellan den politiska sfären och den kommersiellt propagandistiska budskapsindustrin, alltså pr-branschen. Som ofta riktar sig till just de politiska instanserna för att påverka i sina kunders intresse.
I ett som allt: Broilers är en informativ och tänkvärd bok som bidrar med både kunskap och argument inför det stundande valet.
