[130930] Det här är en samling berättelser från undersidan. De båda redaktörerna är forskare i historia vid Stockholms universitet, och kapitelförfattarna har skilda specialiteter, men alla har betraktat samhällets historia genom ögonen på människorna på botten.
I förordet står det att boken handlar om att vara människa. Och hur fattiga människor genom historiens lopp endast blivit sedda och dokumenterade av andra, som stått bredvid.
Jag tycker att ansatsen är viktig. Segraren skriver historien, brukar man ju säga. Men i den här antologin samlas de osedda, ohörda. Man får läsa om högreståndskvinnor som blir med barn och faller till samhällets botten, om samer och deras arbetsstugor, om tattare och luffare. Författarna ger röst åt en stod del av Sveriges mindre ansedda befolkning, och som läsare blir man berörd och beklämd, samtidigt som det är omöjligt att inte bli intresserad. Att vara människa kan aldrig ha varit så svårt som då, när fattig betydde att man var mindre människa.
Jag har en invändning mot formen. Att lägga kapitlen i kronologisk ordning kan nog kännas självklart på många sätt: då blir läsningen en tidsresa. Men för en läsare (exempelvis undertecknad) som främst intresserar sig för fenomen i mycket gången tid blir då läsningen mindre och mindre intressant vartefter boken framskrider. Jag hade gärna sett att man samlat kapitlen i teman istället. Då hade man också kunnat ställa klass och kön tydligare mot varandra.
Några kapitel som fångade mitt intresse särskilt är de som handlar om tre kvinnor i Skurup som alla blev gravida utan att vara gifta. En prästdotter, en adelsfröken och en fattig piga. För alla tre slutade det illa. Prästdottern gifte sig med sin klockare men slutade utfattig på fattighuset. Adelsfröknen gifte också sig med sin kärlek, och det slutade för henne som för prästdottern: utblottad fick hon tigga i sin hembygd. Den fattiga pigan blev gravid, och tillsammans med sin husbonde (som alltså var far till barnet) tog hon antagligen livet av barnet. Detta dömdes båda för, och det blev fängelse för dem såväl som för barnmorskan.
Ett annat kapitel tar upp hur medeltidens moral såg ut och hur sexualmoralen i mycket har styrt vårt tidigmoderna samhälle. Det blir en stark vinkel mot kvinnornas roll, och den tas upp i fler kapitel än de ovan nämnda. Till exempel avhandlas änglamakerskor och hur en stackars fattig änka var fullkomligt utlämnad åt grannarnas välvilja efter att hennes man dog: med fyra barn fick hon bo i en koja och försöka livnära sig på att plocka bär och granruskor. Det är ett skriande dokument om hur utsatta kvinnorna förr var. Hon blev misshandlad av en av sina grannar utan egentlig rättslig påföljd för honom, men med ett livslångt handikapp för henne. Antagligen handlade det om att hon plockat bär på mark som han ansåg var hans.
Redaktörerna kopplar i både för- och efterord till frågeställningen: Hur ser vårt samhälle ut idag? Vilka är de utsatta i vår tid? Vilken sorts samhälle vill vi leva i?
Vackert så. Historien är inte till för att vi som läsare ska gotta oss åt vår egen tid. Den tjänar som bakgrund åt ett problem som ständigt är aktuellt och som alltid bör finnas i varje forskares bakhuvud – vad ska vi göra med den här vetskapen?
Boken är intressant och aktuell. Det senare får man inte glömma.
